RÖÅN

När katten är borta…….

Kabeko Kraft AB  planerar nu att bygga 23 vindkraftverk i etapp 2, Storhöjden.

http://www.allehanda.se/vasternorrland/100-vindkraftverk-pa-gang-i-angermanland-galet-mycket-battre-vind-an-pa-manga-andra-platser

Detta möjliggjordes genom ett personligt ingripande av E. Lassen under Kf-mötet 28/8 (§95):

Ur protokollet:

2. Elisabet Lassen (S) med stöd av John Åberg (S) föreslår bifall till Kommunstyrelsen förslag till beslut med tillägg av punkt 3 från beslutet i allmänna utskottet ”Vid antagande av kommunens kommunövergripande översiktsplan under 2017 skall beslutet i kommunfullmäktige kompletteras med att Fördjupad översiktsplan samt Vägledning ska gälla för behandling av projekt Storhöjden om det inkommit från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation senast mars 2018 och behandlas i kommunfullmäktige senast i april 2018.” Föreslår även ändring av datum (20170626) till dagens datum (20170828) i punkt 2 och 3 Kommunstyrelsens förslag

Obs att E. Lassens omsorg endast gällde Kabekoprojektet Storhöjden ej Klippen

Johan Andersson (C) med bifall av Kerstin Franzén (M) och Margareta Alton (MP) föreslog att även Klippen skulle med där och alla från Västrainitiativet och L ville inte att någon av de två skulle med(litet förenklat) så alla dessa reserverade sig.

Men för att börja från början:

Allmänna utskottets förslag till beslut var ju:

Allmänna utskottet föreslår Kommunstyrelsen föreslå  Kommunfullmäktige besluta att.

3. Vid antagande av kommunens kommunövergripande översiktsplan under 2017 skall beslutet i kommunfullmäktige kompletteras med att Fördjupad översiktsplan samt Vägledning ska gälla för behandling av projekt Klippen och Storhöjden om dessa inkommit från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation senast mars 2018 och behandlas i kommunfullmäktige senast i april 2018.

Men på Ks-mötet 8/8 2017 togs detta bort (Elisabeth Lassen var frånvarande och kunde inte kontrollera sina Pappenheimare):

” Vid antagande av kommunens kommunövergripande översiktsplan under 2017 skall beslutet i kommunfullmäktige kompletteras med att Fördjupad översiktsplan samt Vägledning ska gälla för behandling av projekt  Klippen och Storhöjden om dessa inkommit från länsstyrelsens miljöprövningsdelegation senast mars 2018 och behandlas i kommunfullmäktige senast i april 2018.” ska tas bort då församråd hölls för länge sedan och därefter har inget hänt.

Med sitt ingripande på Kf-mötet 28/8 kunde E- Lassen alltså återställa ordningen-visserligen under protest från många.

Därmed räddade hon kvar Kabeko Kraft AB att ansöka om vindkraftexploateringen Storhöjden 2

Varför agerade E. Lassen på detta vis?

Kanske finner man svaret om man analyserar de beslutsunderlag kommunen använt för att motivera sin extrema vindkraftpolitik.. Följande står att läsa i denna § 95 om underlaget till kommunens vindkraftbeslut:

”Kommunens eget beslutsunderlag:

Kommunens eget Beslutsunderlag utgörs främst av Utvärdering av vindpotential 2011 och Höjdanalys av markområden över 350 meter över havet samt Nuläge karta vindkraftsintressen.”

”Med anledning av den Fördjupade översiktsplanen för vindbruk i Sollefteå kommun och ingående vindkarteringars otillräcklighet anlitade kommunen en konsult för Utvärdering av markområden inom Sollefteåkommun med potential för vindkraft.”

  Denna konsult var Kabeko Kraft AB, vilket händelsevis inte framgår någonstans  under nämnda paragraf

 Höjdanalys av markområden över 350 meter över havet 

”Kommunen såg ett behov av en översiktlig bild som redovisade var samt hur stor del av kommunens yta som ligger högre än 350 meter över havet. Behovet styrdes av att få en uppfattning av om för stora delar av kommunens höjder planerades för vindkraft.  Kommun sökte information om hur stor andel av kommunarean som ligger högre än 350 meter över havet för att följa etableringen av vindkraft och kumulativa effekter. ”

  ”Kommunen köpte en analys av en konsult för att utföra en approximativ beräkning på hur stor andel av kommuns mark som ligger över 350 meter över havet”

 Även denna utfördes alltså av Kabeko Kraft AB och inte heller detta redovisas händelsevis. Som ett kuriosum kan noteras att KABEKO KRAFT har uppskattat att arbetet kommer att ta omkring 16 timmar för att ta fram eftersökt svar. KABEKO KRAFT fakturerar normalt 1000 SEK/timme för arbete av ovanstående karaktär men för aktuellt uppdrag ges ett rabatterat pris om totalt 10 000 SEK ex. moms. Alltså rabatt på 6000  på priset 16000. Det var väl snällt!!!!

Kommunens tredje( och sista) beslutsunderlag är multikartan:

Multikarta Nuläge vindbruk 2017 visar; Fördjupade översiktsplanens områden 1-10, Riksintressen vindbruk, Vindkraftanläggning i drift, Vindkraftverk tillståndsgivna, Vindkraftverk i olika stadier av handläggning, Vindkraftverk i samråd, Vindkraftverk avstyrkta samt för jämförelse Utvärdering vindpotential 2011. Multikartan ska ses som en sammanfattning av kända intressen för vindbruk dvs ett officiellt intresse för etablering.

Vad vi vet:  (Multisammanfattning av relevanta fakta.)

1. Styrelseordförande i Kabeko Kraft 16/1 2009- 1/9 1009 2009 var Hans-Erik Flodin, som tillsammans med sin f.d. fru, inom ”utredningsområden” lade beslag på Salsjö, Ranasjö och Kärmsjö (hotet mot Kärmsjö undanröjt av samerna)
2. 2009 skrev E. Lassen under arrendeavtalavtal med Flodin och Kabeko Kraft AB,
3. ”Vägledningen förbi gällande vindplan FÖP 2008, som undantog storskalig vindkraft inom ”utredningsområden”, ersatte en planerad( demokratisk) revidering av FÖP 2008.
4. Beslutsunderlagen gällande kommunens vindkraftagerande är alltså två konsultrapporter. Båda är utförda av  Kabeko Kraft AB och en sammanställning, Multikartan, av kommunen.
5. Flodin åberopade den planerade revideringen i sina tillståndsansökningar. Han känner väl till innehållet.
6. Kabeko Kraft AB har projekt i kommunen östra delar, Flodin i de västra.
7. Brandkårsutryckning av E. Lassen för att rädda kvar Storhöjdenprojektet åt Kabeko Kraft AB
8. ( Delikatessjäv??????)

Slutomdöme: En sällsynt osmaklig huggsexa mellan projektörer, understödd och möjliggjord av kommunen. De resulterande, ibland irreversibla, konsekvenserna är förstörd miljö och förtvivlade kommunmedborgare. Hade det inte varit bättre att värna denna/dessa än enskilda privata aktörers profitintressen?

/Tarabrita

(Anm. Ordet Pappenheimare används numera ibland ironiskt eller nedsättande ungefär i betydelsen “blint trogna anhängare” …(Wikipedia) Stämmer väl ganska bra!!!)

Vi bjuder på 4 sorters soppa
hembakat bröd
Kaffe med efterrätt
Alkoholfria drycker
Musik av Nils-Arne

Tid: 16.00
Anmälan till Kerstin senast 2 oktober.

Välkomna !

/Röåns Byalag

Stora kranen har anlänt och tagit ner maskinen. Foto: Anders Nilsson

Ett argument för vindkraft är att den sägs  ge arbetstillfällen.

På Björkhöjden och Ögonfägnaden pågår nu arbeten med fundament, som spruckit.(!!!!)

Från tillförlitligt håll kommer uppgifter om att armeringsjärnen ej går tillräckligt långt ner.

Även maskinlager och bultar byts.

Så visst ger det arbetstillfällen men det är förmodligen inte så här det var tänkt.

Dessa, ur SSVABs perspektiv, förmodligen oönskade och oplanerade arbetstillfällen ställer även frågan om hur man uppskattar ett vindkraftverks livslängd.

Ur

Återbruk och återvinning av vindkraftverk (Energimyndigheten):

”Vindturbintillverkare och tjänsteföretag arbetar kontinuerligt med att optimera drift och underhåll för att minska drift- och underhållskostnaderna. Huvudkomponenter designas för en livslängd på 20 till 25 år, medan vissa delar såsom exempelvis växellådor har kortare livslängd”

Och:

”På grund av teknikutvecklingen sedan början av 1980-talet är sannolikheten stor att fundament och torn inte kommer vara möjliga att återanvända även om de vore designade för längre livslängder.”

Och:

”Pågående forskning:

Fundament:

I ett pilotprojekt (Windpower, 2009) har designen av fundament studerats för att utreda om livslängden hos fundamenten kan ökas från 20 år till exempelvis 50 år och i så fall om det är ekonomiskt försvarbart. Motiveringen till projektet är att det är en viktig fråga att kunna öka livslängden genom att byta ut delar som går sönder på vindkraftverket men att fundamentet är den del som (av naturliga skäl) inte går att byta ut.”

Och:

” Fördjupad förståelse för slitage i kallt klimat.

 För att säkerställa en optimerad livslängd även vid svenska förhållanden och i kallt klimat, måste metoder för att minska slitage vid is och temperaturvariationer utvecklas ytterligare. Huruvida det finns fler utmaningar med kallt klimat behöver undersökas.”

Frågan bli då: Går fundamenten att reparera??? Och hur beräknas livslängd på verk, som behöver repareras redan efter några år? Hur inverkar det kalla klimatet? Många uppskattar livslängden på verken här till ca 10-15 år.  Borde inte ”Försiktighetsprincipen” tillämpas så länge vi inte känner till om det finns fler utmaningar med kallt klimat?

Är de närboende i själva verket statister i ett gigantiskt fullskaleexperiment ?

Vi tvingas än en gång konstatera att vi saknar en tidning, som informerar oss om sådana här vindkraftskador och ev. risker. Varför sänder inte TÅ- helst redan i går- en seriös reporter att undersöka detta och rapportera till läsarna. Men det skall var objektivt och kunskapsbaserat och inte den i TÅ hittills förhärskande vindkraftromantiken.

Vi bor i kommunen med mest vindkraft; Sollefteå -en kraftfull kommun. (!)

 Vi bör självklart upplysas om risker och skador.

/Tarabrita

I går, 15/9 kom Mark och Miljödomstolens dom i överklagandet mot den fullständigt vidriga vindkraftindustrin Ranasjö. Som väntat gick domstolen på exploatören Flodins linje och avslog ortsbornas, de närmast berördas, överklaganden. Ingen hänsyn har tagits till drabbade människor och miljö. De från början över 200 överklagandena har under processens gång reducerats till ca 40 stycken…40 människor av kött och blod, som på ett närmast mirakulöst vis lyckats krångla sig igenom alla förelägganden och utan juridisk kompetens lyckats undvika att underkännas som klagande. Och bara det är en bedrift. Sverige är ingen rättsstat. Här gäller den lilla människans hopplösa kamp mot de kapitalistiska, i många fall multinationella, jättarna och någon kostnadsfri hjälp finns inte att få. Det är dessutom slående att politiska partier, som säger sig värna solidaritet och landsbygdsutveckling, bildar förtrupp i detta förtryck av drabbade medmänniskor.

Så hur känner de sig nu, de som i kommunstyrelse och  -fullmäktige varit med att besluta, ja tom i några fall aktivt arbetat för denna förestående våldtäkt och en hel drös av liknande “projekt”. Och hur kommer de att känna sig när de 40 monstrena uppförts och grusat framtidsdrömmar för de drabbade? Hur har man som granne, bl.a från Junsele, Lillterrsjö, Näsåker och Ramsele, kunnat medverka till detta????? Jag förstår det inte. Ingen kan skylla på att de inte visste eller inte förstod…….inte visste vad “vägledningen” (denna skamliga undanflykt från en iof nästan lika värdelös vindplan) innebar, inte visste vilka enorma ingrepp dessa exploateringar är. Förstår man inte eller “visste man inte” så bör man inte vara med vid beslut. Okunskap är inget giltigt argument. Båda dessa alster “skrotas” nu i den nya översiktsplanen. De har tjänat sitt syfte att på ett sanslöst skamlöst vis “lusa ner” vår eljest så vackra kommuns berg med jättelika industriområden….. att hjälpa utsugarna  exploatera vår natur.

Rovgiriga kapitalistiska intressen har från ansvariga politikers sida medvetet och hänsynslöst gynnats på empatins, miljöns och det sunda förnuftets bekostnad.

/Brita Isaksson

I augusti 2013 skrev jag sagan om Älggårdsbäcken. Den handlar om bäcken, som avvattnar bl.a. Storflon på Taråberg och som så bedrövligt begravdes i ett berg av sten och sopor i samband med att Kilforsen och Långbjörns kraftverk anlades. Den fick inte längre rinna ut i Ångermanälven

Älggårdsbäckens öde var bl. a. uppe till förhandling i Högsta domstol och mer om hela den processen mellan Vattenfall å ena sidan och Lasele FVO och Älvräddarnas Samorganisation på andra sidan finner Du här.

17/1  2012 fattade slutligen Högsta domstolen i närvaro av justitieråd Göran Lambertz(samme Lambertz, som var aktuell i samband med Tomas Quick) beslutet att ej meddela Lasele FVO och Älvräddarnas Samorganisation prövorätt i fallet om Älggårdsbäcken.

Nu har det roliga hänt att Vattenfall AB planerar att ordna till Älggårdsbäckens utlopp mot Ångermanälven.

För närvarade behandlas flera vindkraftärenden i domstol. Exempelvis är de exploateringar, som strider mot kommunens egen gällande vindkraftplan, Ranasjö och Vaberget, uppe i Mark och Miljödomstolen.  De drabbade hoppades, efter att dagen före Påskhelgen ha lämnat in de sista yttrandena, på en tids återhämtning innan domen avkunnas. Fem års oro sätter ofrånkommligen sina spår.

Men tji vad de bedrog sig. Redan i dag, annan dag Påsk, fanns i TÅ två adrenalinhöjande artiklar; en med vårt svårt okänsliga, glesbygdsboignorerande kommunalråd och en annan med en ovetande länsstyrelseföreträdare. Eller var okunnigheten kanske spelad? Artikeln med E. Lassen kan ni läsa på Snurrigts hemsida: http://snurrigt.vildavastra.se/?p=4818 och om T. Steinwalls bristande kunskap beträffande den obefintliga efterlevnaden av Sollefteå kommuns gällande vindbruksplan FÖP 2008 på denna hemsida: http://roan.junselebyar.se/?p=2280 Däremot måste man erkänna att han i princip har rätt ståndpunkt beträffande det kommunala vetot; det bör vara kvar. Detta är så klart riktigt när det gäller normala kommuner. http://www.allehanda.se/vasternorrland/kommunalt-veto-mot-vindkraft-kan-tas-bort  Beträffande Sollefteå kommun, en kommun, som gör sitt yttersta för att förstöra landskapet, miljön, naturen och livsförutsättningarna för de redan marginaliserade glesbygdsmedborgarna, är det tveksamt. Kanske hade det tom varit bättre utan kommunens ställningstagande, som ju innebar att kommunen valde att ”dissa” sin egen vindkraftplan.

Men inte nog med detta. Som en slutlig prövning på Påskens sista helgdag bör ni inte missa en Youtube-produkt med paret Magnusson-Lundin från Lungsjön: https://www.youtube.com/embed/8t32XS_P870

Efter att ha plågat sig igenom samtliga dessa tre mediala bottennapp, får man trösta sig med att det finns en anledning till att allt detta kommer nu; det är inte för att påsken förknippas med lidande eller att vi genom att ta del av detta genomför vårt eget symboliska Via Dolorosa, utan för att ett stort antal känsliga exploateringar nu behandlas i domstol och folk i de berörda områdena är berättigat upprörda och förbannade över kommunens kallsinnighet och nonchalans. Och det vet vindkraftlobbyn. Därför reagerar den med dessa alster.  Till all lycka är det kontraproduktiv smörja. Sprid därför vidare!

/Tarabrita

” Det är Dagens Samhälle som berättar att det kommunala vetot väcker ont blod i vindkraftsbranschen som menar att processen för tillståndsgivningen kan bli nyckfull och rättsosäker.

– Men om kommunerna har tänkt igenom saken och har en vindbruksplan då får marknaden anpassa sig och inte sätta igång omöjliga projekt, säger Thomas Steinwall, planhandläggare vid Länsstyrelsen i Västernorrland.” (TÅ 17/4 2017).

Hur kan T. Steinwall säga så?

Ovanstående konstaterande gäller i vart fall absolut inte Sollefteå kommun. Marknaden har inte behövt anpassa sig till gällande vindbruksplan, FÖP 2008. Marknaden har tvärt om fått hjälp av kommunen att sätta igång sådana omöjliga projekt. Det gäller alla de projekt inom kommunens utredningsområden”, som fått kommunens tillstånd. Denna manipulation av kommunens vindbruksplan medelst en ”Vägledning”, ett vanligt Kf-beslut, är T. Steinwall väl medveten om. Hur kan han med denna kännedom leverera ovanstående påstående? Fullständigt hårresande!!!

/Tarabrita

Vindkraftsbolagen stoppade larmrapport. JO-anmäls.

På en skriftlig fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi från riksdagsledamot Per Åsling(C) angående handläggningstiderna vid länsstyrelserna för tillstånd för miljöfarlig B-verksamhet kommenterar länsstyrelsen i Västernorrlands län:

”Vi har stor förståelse för att långa handläggningstider för miljöprövningsärenden skapar negativa konsekvenser för verksamhetsutövare och det är därför ett prioriterat område för oss inför kommande år att vidta ytterligare åtgärder.”

Länsstyrelsen uppger här även att den har ett etablerat och väl fungerande samarbete med några länsstyrelser, Örebro, Halland och Skåne, där den köper in resurser för handläggning av miljöprövningsärenden. (28/12 2016)

Detta har belastat vårt vackra Ådalen med en handläggare från länsstyrelsen i Skåne.

Notera även att det är verksamhetsutövaren det är synd om!  Inte de som riskerar att drabbas.

Men låt oss ta ett konkret ärende t.ex. Ranasjö:

 Allt börjar med att exploatören får vittring på en bra affärsidé; ett högt beläget område mellan Fjällsjöälven och Faxälven, som han kan projektera med vindindustri och därefter sälja.

 Steg två är att inhämta kommunens välsignelse. Detta är i Sollefteå kommun en ren formsak, som profitören förmodligen ordnat redan på ett tidigt stadium, eftersom det kostar en hel del att planera för ett sådant storskaligt industriområde. Kommunen undanröjer därför ev. hinder mot etableringen- i detta fall (och, Salsjö, Vaberget och Knäsjöberg) genom att sjösätta en ” vägledning” förbi gällande, legitima vindplan (FÖP 2008). Detta är allmänt känt.

Därefter skall projektet godkännas av miljöprövningsdelegationen(MPD)

Om denna kan man på Länsstyrelsens hemsida läsa:

-Vid länsstyrelsen finns en särskild fristående miljöprövningsdelegation som har till uppgift att pröva tillståndsärenden om miljöfarlig verksamhet enligt 9 kapitlet miljöbalken.

Miljöprövningsdelegationen ska pröva ärenden om nya tillstånd, omprövning av tillstånd samt ändring och upphävande av villkor med mera för sådan verksamhet som har beteckningen B i bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.

Ärendena bereds av handläggare på länsstyrelsens miljöskyddsenhet i samråd med ordförande och sakkunnig i miljöprövningsdelegationen.

Beslut i ärendena fattas därefter av Miljöprövningsdelegationens ordförande och sakkunnig utan påverkan av länsstyrelsen i övrigt. (Länsstyrelsens hemsida)

Det är här som handläggaren från Skåne kommer in i bilden. Han sitter nere i Skåne och handlägger de enorma vindindustrier, som skall drabba vårt undersköna Ådalska älvlandskap och de glesbygdsmedborgare som kommunstrategerna i Sollefteå valt att vända ryggen till. Samme handläggare har även bl.a. Vaberget och Finnåberg på sitt bord. Och detta bord finns alltså nere i Skåne!!!Såvitt bekant har han inte besökt de områden han här handlägger. Det sätt han handlägger dessa ärenden på indikerar i alla fall att han inte känner till naturen här uppe eller i vart fall att han inte värdesätter den. Denna brist på förståelse för älvdalarnas unika natur är tyvärr inte ovanlig för  “sörlänningar”. Dom gillar rapsfält, Österlen och en från vindkraftverk befriad  havshorisont. (Det var väl en fördomsfull ståndpunkt men hur ofta får man inte belägg för detta!)

Handläggaren är anställd på länsstyrelsens Miljöskyddsenhet om vilken vi på samma hemsida kan läsa:

-Enheten arbetar bland annat med prövning och tillsyn av miljöfarlig verksamhet (till exempel industrier, avfalls- och energianläggningar och kommunala avloppsreningsverk), vattenverksamhet, vattenskyddsområden och täkter

MPD ger därefter regelmässigt exploatören tillstånd att uppföra sin industri. Inga större ändringar eller inskränkningar av profitörens planer görs.

Som ett sista skede, överklagandeskedet, följer så alla överklaganden, yttranden och förlägganden om yttranden och yttranden över yttranden i domstol.

MPDs tillståndsbeslut överklagas till Mark och Miljödomstolen av de drabbade. Domstolen förelägger i sin tur de klagande att lämna in uppgifter om avstånd till kraftverken, befarade olägenheter m.m. för att avgöra om de har rätt att överklaga. Överklaga kan ju vem som helst göra men det är domstolen som avgör om personens överklagan skall behandlas…om personen därmed tillerkänns talesrätt….om personen med andra ord är sakägare.

Det är inte helt enkelt för gemene man att utröna hur långt ifrån planerade verk man bor särskilt om man inte har en dator. Domstolen sänder inte ut kartor och andra underlag med kraftverkens tänkta placering. Domstolen, som ju har tillgång till alla handlingar och adresser, borde själv kunna bestämma dessa avstånd. I och med att alla klagande inte kan eller orkar svara på detta, att yttrandetiden är för kort för att några frivilliga skall hinna hjälpa alla samt att somliga anses bo för långt ifrån verken(mer än ca 3,3 km) reduceras antalet klagande, som tillerkänns talesrätt. Man kan även tycka att domstolen borde förstå att om herr och fru X tidigare godkänts som klagande så borde båda två godkännas  även efter föreläggandeyttrandet även om bara den ena av makarna sänt in detta (i tron att domstolen borde fatta detta). Litet sunt förnuft borde man kunna förvänta sig även av domstolsjurister. Dom hade väl vid tveksamhet kunna fråga.

Slutligen får de kvarvarande utsållade klagande ett föreläggande om att yttra sig över exploatörens yttrande. Nu krymper antalet klagande ytterligare och hur många som i slutändan kvarstår är svårt att veta. Men de flesta har resignerat. Det är ett synnerligen effektivt sätt att reducera antalet sakägare.

Dessutom saknar de som klagar juridisk kompetens och får ytterst liten tid på sig att svara.

För närvarande inväntar man domen men utan tillförsikt. Under en sådan här process börjar man resignera. Den sliter oerhört på de människor, som riskerar att tvingas lämna sina hem eller bo kvar under svåra förhållanden.

Men huvudsaken är väl att verksamhetsutövaren (Flodin i detta fall) snarast får berika sig.

Tarabrita

Söndag 12/3 hålls tre årsmöten i Röåns Föreningshus;

Kl. 15.00 håller Röåns Byalag sitt årsmöte och

kl. 17.00 är det dax för Röåns FVO och Lasele FVO att hålla sina.

Vi bjuder på kaffe mellan byalagets och fiskevårdsområdenas möten alltså strax före 17.00.

 Hjärtligt välkomna!

Röånsbyalag/Röåns FVO/LaseleFVO