Jag anklagar. Jáccuse.
Med anledning av att de, som överklagat Mark och Miljödomstolens tillstånd till Ranasjö vindkraftindustrialiseringen, ej erhållit prövningsrätt utan Sollefteå kommuns tillstånd till exploateringen nu blir verklighet har Émile Zola och undertecknad formulerat följande:
Jag anklagar (J’accuse)
Fru ”Före Detta Kommunalråd!”
Tillåter ni mig, att vaka över Er ära och säga Er, att Er stjärna som hittills strålat med falnande glans, nu även hotas av den nesligaste, den mest outplånliga bland fläckar?
Men hvilken smutsfläck sätter ej detta avskyvärda exploateringstillstånd på Ert namn – jag vågar säga på hela Er kommunstyrelseorganisation!
Jag hyser ej det minsta tvivel om att sanningen skall triumfera, och jag upprepar ännu en gång med kraft: sanningen håller på att bryta sig fram och intet skall hejda den. Det är först nu, som den egentliga striden begynner, då först nu positionerna är klara: å ena sidan brottslingarna, som utan att följa tillämpliga bestämmelser i PBL och Århuskonventionen förhindra sanningen att komma i dagen, å den andra rättvisans beskyddare, som skola våga, om inte sina liv så i alla fall en betydande del av dem, för att den en gång skola segra.
Om sanningen begravs i jorden, växer den och får en explosionskraft som låter allt springa i luften, den dagen utbrottet sker.
Man må se väl till att man ej för framtiden bereder en olycka, vars verkningar skall bli fruktansvärda. Men, fru” Före Detta Kommunalråd”, detta brev har blivit långt och det är snart tid att sluta.
Jag anklagar fru Kommunplaneraren för att, knappast av okunnighet, ha varit en av de djävulska anstiftarna av detta juridiska brott och för att sedan ha försvarat sitt skändliga verk under fem års tid genom de mest skamlösa, de mest brottsliga bland intriger; planeringen av storskaliga vindkraftexploateringar i ”utredningsområden”.
Jag anklagar ledamöter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige för att ha, åtminstone genom svaghet, gjort sig till medbrottsling i en av Sollefteå kommuns största orättfärdigheter.
Jag anklagar de “sakkunnige” i tekninkutskottet, för att ha gått kapitalisternas och exploatörernas ärende, såvida ej en läkareundersökning förklarar dem vara angripna af en sjukdom i ögonen eller i omdömesförmågan
De personer, jag anklagar, känner jag icke, har undantagsvis sett dem och känner mot dem varken agg eller hat. De är för mig endast inbegreppen av en social illvilja. Och den handling, som jag nu utför, är endast ett revolutionärt medel för att påskynda en explosion af sanningens och rättvisans heliga grundsatser.
Jag har endast en trängtan, nämligen begäret efter ljus i den mänsklighets namn, som lidit så mycket och som har rätt till lyckan. Min ljungande protest är endast ett skri ur djupet af min själ. Må man sålunda våga draga mig inför domstol, på det undersökningen må ske i öppen dag.
Jag är beredd.
Brita Isaksson (med hjälp av Émile Zola)
Mark och miljööverdomstolen lämnade INTE ETT ENDA ORD SOM FÖRKLARADE DERAS STÄLLNINGSTAGANDE.
Sverige är ingen rättsstat. De, av Ranasjöindustrialiseringen drabbade, har varit chanslösa från start till mål. De har fört en heroisk kamp för sin och sina grannars miljö, för naturen och för allas vår rätt till detta unika landskap. Men övermakten är för stark; kommunledningen har inte skytt några medel för att driva igenom denna miljöskändning, Länsstyrelsen och domstolar har tillåtit detta utan motivering och regeringen kommer med nya mål, som underliggande instanser uppfattar som klartecken att godkänna alla vindindustrialiseringar.
Lägg därtill att vårt nya kommunalråd är formad av E. Lassen och alltid ställt upp som en pålitlig marionett vid genomdrivandet av Lassens vindkraftindustrier. Gå in på Snurrigt om Du vill läsa om de senaste vindkraftprojekten under Åsa Sjödén.
Flodin lämnar jag därhän denna gång. Det finns gränser för vad jag orkar befatta mig med. Han har mitt djupaste förakt för sin bottenlösa kallsinnighet mot människors lidande.
Mot bakgrund av detta tillstånd drabbas man dessutom av oro över vad vindkraftmaffian kan hitta på härnäst. Finns det några skyddade områden? Hur säkra är skydden i nya ÖPn för Taråberg-Junsele? Vad finns det för garantier mot nya ”vägledningar”? Inga alls, så klart. Den ”vägledning”, som beslutades 2013, och som är själva förutsättningen för Ranasjötillståndet kunde väl ingen i sin vildaste fantasi förutspå. Såklart kan det ske igen.
En sorgens dag är detta. Mina tankar är med er i Fjällsjöälvens dalgång.
/Tarabrita
Detta är allvarligt rätts- och myndighetsövergrepp som gjorts på fastighetsägare, natur och miljön. Sollefteå kommun banade väg för detta övergrepp genom att säga ja till projekten. Eftervärldens dom kommer att bli hård