Byn R\u00f6\u00e5n bildades i mitten av 1920-talet genom en sammanslagning av de gamla byarna Tara och R\u00f6. \u00c5r 1925 \u00e4r samtidigt kanske det st\u00f6rsta i byns historia d\u00e5 kungen kom p\u00e5 bes\u00f6k f\u00f6r att inviga j\u00e4rnv\u00e4gen och man fick egen post och postnummer.<\/p>\n
Den f\u00f6rste som slog sig ned p\u00e5 denna vackra plats f\u00f6r att bryta upp och bruka jorden ska enligt legenden ha varit en man som hette Krell. En gl\u00e4nta p\u00e5 Fl\u00f6jet i n\u00e4rheten av byns kallk\u00e4lla, kallas alltj\u00e4mt f\u00f6r “Krell\u00e5kern”. Numera \u00e4r den platsen ingen \u00e5ker utan bevuxen av \u00e5tskilliga st\u00e5tliga furor.<\/p>\n
Fr\u00e5gan \u00e4r om denne Krell har existerat. L\u00e4ser man skattel\u00e4ngderna fr\u00e5n 1700-talet s\u00e5 framg\u00e5r att den som tog upp nybygget Tara hette Olof Ersson och hans hustru hette Lisa Josefsdotter. De var ett ungt och idogt par fr\u00e5n socknens (Junsele) huvudby Kr\u00e5nge, b\u00e5da fostrade i familjer pr\u00e4glade av nybyggarblod och pionj\u00e4randa. De gifte sig 1755 och p\u00e5b\u00f6rjade av allt att d\u00f6ma det m\u00f6dosamma arbetet med att bryta upp sitt hemman i Tara \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5.
\n1756 f\u00e5r allts\u00e5 anses som byns f\u00f6delse\u00e5r. Olof och Lisa valde att bygga sin g\u00e5rd “uppe p\u00e5 backen”, inte l\u00e5ngt fr\u00e5n den s\u00e5 kallade Krell\u00e5kern.<\/p>\n
Bybon Rickard Sj\u00f6din (1898-1991) har beskrivit att Olof Erssons ankomst till Tara gick till p\u00e5 f\u00f6ljande s\u00e4tt: “N\u00e4r Olof Ersson vandrade p\u00e5 plat\u00e5n l\u00e4ngs efter R\u00f6\u00e5forsens landtunga och med Tar\u00e5n som fl\u00f6t samman med R\u00f6\u00e5n fr\u00e5n annat h\u00e5ll ett stycke l\u00e4ngre ned, och berget Fl\u00f6je som en skyddsmur l\u00e4ngst i nordv\u00e4st, fann han att h\u00e4r var idealplatsen att grunda byn Tara. Tung och god jord f\u00f6r de s\u00e4desslag som gick till h\u00e4r i norr, besl\u00f6t han s\u00e4tta i g\u00e5ng med odling. Mat i form av harr och \u00f6ring hade han f\u00f6rmodligen att \u00f6sa upp ur forsen nedanf\u00f6r \u00e5n och \u00e4ven i Tar\u00e5n. F\u00e5gel och vilt kunde han utan stor tidsspillan h\u00e4mta runt Fl\u00f6jet, med snaror och olika giller. Jordbruket l\u00e5g mest f\u00f6r honom.”<\/p>\n
Men visst kan det ha funnits en Krell p\u00e5 plats l\u00e5ngt f\u00f6re Olof Ersson. Efter senaste istiden var denna del av landet l\u00e4nge t\u00e4ckt av havet, men omkring 6000 \u00e5r f Kr hade vattnet sjunkit undan s\u00e5 att m\u00e4nniskor gott och v\u00e4l kunde livn\u00e4ra sig h\u00e4r p\u00e5 jakt och fiske. Detta styrks ocks\u00e5 av ett flertal sten\u00e5ldersfynd i socknen. En fast, jordbrukande befolkning l\u00e4r Junsele socken ha haft sedan vikingatid eller \u00e5tminstone tidig medeltid. R\u00f6\u00e5n kan ha haft en fast befolkning f\u00f6re 1700-talet som d\u00f6tt ut p\u00e5 grund av krig, pest eller andra orsaker men mera troligt \u00e4r att det utgjort ett gr\u00e4nsland mot Ramsele socken och en allm\u00e4nning d\u00e4r byam\u00e4nnen i dessa socknar jagat och fiskat och h\u00e4mtat ved och virke samt slagit gr\u00e4s som f\u00f6da till kreaturen. Krell kan ha varit n\u00e5gon som tog sig friheten att till och med odla spannm\u00e5l p\u00e5 allm\u00e4nningen, en f\u00f6reteelse som inte var till\u00e5ten men \u00e4nd\u00e5 l\u00e4r ha f\u00f6rekommit.<\/p>\n
Namnet Tara har f\u00f6rbryllat m\u00e5nga. Den mest sannolika teorin \u00e4r att det – faktiskt – kan h\u00e4rledas till ordet “tattare”. I en kartl\u00e4ggning av norrl\u00e4ndska vattendrag fr\u00e5n mitten av 1500-talet st\u00e5r nuvarande Tarasj\u00f6 upptaget som “Tattaresi\u00f6tresk”. Idag finns i R\u00f6\u00e5ns direkta n\u00e4rhet flera namn som l\u00e4r stamma fr\u00e5n detta: Tara, Tar\u00e5n, Tar\u00e5berg, Tarasj\u00f6n\u00e4s, Tarsele, Tarbodarna .<\/p>\n
Att det funnits s\u00e5 kallade tattare i Norden \u00e4r belagt fr\u00e5n tidigt 1500-tal. Tattarna var en icke bofast folkgrupp som ofta handlade med h\u00e4star och allm\u00e4nt blivit betraktade som skojare, i likhet med zigenare. Att s\u00e5dana h\u00e5llit till omkring Tara eller snarare Tarasj\u00f6 \u00e4r allt annat \u00e4n s\u00e4kert och snarare osannolikt. Mera troligt \u00e4r att n\u00e5gon i samband med kartl\u00e4ggningen av vattendragen i neds\u00e4ttande ordalag inf\u00f6r den uts\u00e4nde tj\u00e4nstemannen h\u00e4vdat att vid denna sj\u00f6 \u00e4r det bara tattare som huserar. Enligt spr\u00e5kforskaren Lars-Erik Edlund vid Ume\u00e5 universitet har bitter bymentalitet ofta givit upphov till geografiska beteckningar p\u00e5 detta s\u00e4tt.<\/p>\n
Namnet R\u00f6 \u00e4r mindre g\u00e5tfullt och anses komma fr\u00e5n “ryd” vilket betyder en avsvedjad plats, allts\u00e5 en plats d\u00e4r man br\u00e4nt skog och mark f\u00f6r att kunna odla.<\/p>\n
Det finns m\u00e5nga historier om hur otroligt tufft och k\u00e4rvt alla dessa nybyggare i Norrlands inland hade det p\u00e5 1700- och 1800-talet med kyla, missv\u00e4xt och fattigdom. Tara och R\u00f6 utg\u00f6r kanske inget undantag, men \u00e4nd\u00e5 har befolkningen h\u00e4r i allm\u00e4nhet klarat sig undan de v\u00e4rsta katastroferna. En orsak som kanske \u00e4r mera av det mytiska slaget \u00e4r att “tararna” alltid varit rej\u00e4lt och duktigt folk. En annan och m\u00f6jligen mera vederh\u00e4ftig teori \u00e4r den direkta n\u00e4rheten till vattendragen R\u00f6\u00e5n och Tar\u00e5n. I dessa \u00e5ar har befolkningen h\u00e4mtat s\u00e5v\u00e4l extra int\u00e4kter via flottningen som extra f\u00f6da via fisket samt goda chanser till anl\u00e4ggningar som kvarnar och s\u00e5g. Mycket riktigt skaffade byn tidigt eget s\u00e5gverk (sent 1700-tal) och senare v\u00e4xte ett helt litet industriomr\u00e5de fram nere vid R\u00f6\u00e5n vars centrum kallades “Stormaskin”.<\/p>\n
Under 1800-talet v\u00e4xte sig byn succesivt st\u00f6rre och starkare f\u00f6r att under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1900-talet uppleva sin – hittills f\u00e5r vi v\u00e4l s\u00e4ga – rikaste blomstringsperiod. J\u00e4rnv\u00e4gen (Forsmo-Hotingbanan) kom 1925 och snart hade byn drygt 200 inv\u00e5nare med post, aff\u00e4r, tv\u00e5 caf\u00e9er och till och med ett eget fotbollslag som ett \u00e5r lyckades vinna division VII.<\/p>\n
Rationaliseringar inom jord- och skogsbruk har lett till stagnation och tillbakag\u00e5ng. Post, aff\u00e4rer och caf\u00e9er har sedan l\u00e4nge st\u00e4ngt. Flottningen har upph\u00f6rt och persontrafiken p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen likas\u00e5.
\nDriftigheten lever dock vidare och trots att byn en bit in p\u00e5 2000-talet endast h\u00e4rb\u00e4rgerar cirka 30 inv\u00e5nare s\u00e5 finns h\u00e4r ett flertal starka n\u00e4ringar av vilka m\u00f6belvaruhuset “R\u00f6\u00e5ns M\u00f6bler” som grundades p\u00e5 1950-talet utg\u00f6r den starkast lysande stj\u00e4rnan.<\/p>\n
Jerker Sj\u00f6din<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Byn R\u00f6\u00e5n bildades i mitten av 1920-talet genom en sammanslagning av de gamla byarna Tara och R\u00f6. \u00c5r 1925 \u00e4r samtidigt kanske det st\u00f6rsta i byns historia d\u00e5 kungen kom p\u00e5 bes\u00f6k f\u00f6r att inviga j\u00e4rnv\u00e4gen och man fick egen post och postnummer. Den f\u00f6rste som slog sig ned p\u00e5 denna vackra plats f\u00f6r att […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":4,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-61","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/roan.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/61","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/roan.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/roan.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/roan.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/roan.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=61"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/roan.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/61\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":179,"href":"https:\/\/roan.junselebyar.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/61\/revisions\/179"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/roan.junselebyar.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=61"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}