RÖÅN

Helmer Osslund, Höstdag Ramsele

 I NordanVind Vindkraft AB s MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING  avseende VINDKRAFTSANLÄGGNING RANASJÖ beskrivs terrängen i det aktuella området som följer:

”Terrängen i området är kuperad med berg och kullar och utgör ett för södra Norrlands inland typiskt landskap med milsvida barrskogar.”

” Milsvida barrskogar!”  ” Typiskt för södra norrlands inland!”. Man funderar om Flodin har varit där ngn.gång. Detta område kännetecknas av stor dramatik liksom hela landskapet mellan Ångermanälven/Fjällsjöälven /Faxälven. Fågelvägen Faxälven-Fjällsjöälven över det planerade industriområdet är det ca 1 mil. På den sträckan skall man upp från ca 150 möh passera maxhöjden 451 m.ö.h och slutligen komma ner på ca 150 m.ö.h  En nivåskillnad på 300 m. Däruppe på höjderna finns dessutom myrar, myrstråk och tjärnar.

Helmer Osslund, Faxälven

Nils Holgersson  upplevde det växlingsrika Ångermanländska landskapet i sällskap med kungsörnen Gorgo. Det hade kunnat ta en ände med förskräckelse  på den berättelsen långt innan de kommit upp och återförenats med Akka i Kebnekajse, om historien hade utspelats i nutid. Örnar är tyvärr inte rädda för vindkraftvingar. 

Hugo Zuhr, Åsmon

Vad tyckte då Nils Holgersson om Ångermanland?

“Pojken fann en god sittplats i en grenklyka och satt där och såg ner över Ångermanland. Det var en vacker morgon, solskenet förgyllde trädtopparna, en svag vind for spelande genom barren, den skönaste doft slog upp ur skogen, ett storståtligt landskap låg utbrett framför honom, och själv kände han sig sorglös och glad. Han tyckte, att ingen kunde ha det bättre.

Helmer Osslund, Nämforsen

“Det här landet är likt en åbrädd, när det nyss har regnat och en mängd rännilar strömmar utför den och gräver opp fåror, som slingrar och kröker och löper samman,” tänkte pojken. “Och bra vackert är det att se på”

Mer om Rickard Sjödin på Junsele Spelmän

Där kan Du även läsa dikten bättre.

Vintervägen  längs Tarån gick förr ända till Lillterrsjö. Det var den väg, som Rickard Sjödin färdades på, när han diktade ovanstående. Den vägen är nu tyvärr bitvis på väg att försvinna.

Greta, Sven-Erik och Anders röjer upp dela av vägen

Byborna har gjort en del röjningsinsatser men för ett totalt återställningsarbete fodras skogsbolagens medgivande och hjälp och det glädjande är att Norrskog och SCA har en väldigt positiv syn på detta. Sedan behövs det hjälp med själva grovgörat, röjningen, och vid kontakter med Skogsstyrelsen så verkar även den mycket positiv. Skogens sociala värden är ju ngt. som allt mer betonas. Så om allt går planenligt kan vi kanske nästa vinter  åka skidor och spark och skoter hela den ursprungliga vägsträckningen.

Linn och Lova på Taråvägen

Jonny, Stig-Ingvar och Meta

 Det vore väl jätteroligt och så bra för Lasele FVOF(som bekostar bensin och sån´t till röjningen) att enkelt kunna nå hela denna del av sitt område.

/Tarabrita

Höstdimma över Tarån bort mot Lillterrsjö

Tarån är belägen mellan 160-175 meters höjd. Det är alltså bara 15 meters fallhöjd. Därmed är den det flackast vattendrag i Västernorrland. Det kan man märka på dess slingrande förlopp i dalgången mellan Taråbergsmassivet och Timmerås bergen.

Tarån vid Hästmyren

Tarån uppströms väg 977 kallas Valån och strax nedströms denna väg rinner även Sågbäcken ut i Tarån. Tarån rinner ut i Röån, som sedan rinner ut i Ångermanälven.

Det flottades på Tarån.

1889 bildades Ångermanälvens flottningsförening. Föreningen fick ett fastlagt reglemente av länsstyrelserna i Västernorrland, Jämtland och Västerbotten. Ångermanälvens flottningsförening tog endast hand om huvudgrenarna på älven.

Biflottlederna fick egna föreningar och de enskilda lederna hade egna bolag och virkesägare. De mindre flottningsföreningarna var ca 65 stycken.

I Taraåns flottningsförenings arkiv finns Räkenskaper, Inbundna böcker i arkivkartong från åren 1910-1932

Avvecklingen

”En förvaltning tillsattes för att ansvara för Ångermanälvens flottningsförenings avveckling och återställning av flottlederna. Man skulle ta bort flottningsanordningar som kunde skada allmänheten och miljön, t.ex. timmerrännor, dykdalber och sjunktimmer. Man skulle också sälja byggnader och lös egendom som tillhört föreningen. Arbetet med detta är avslutat sedan länge. Biflottlederna ingick inte i återställningsarbetet. Därför kan det finnas anläggningar kvar i de mindre vattendragen”

På: http://www.solleftea.se/download/18.f8b915e13aad08acfb5aa/1351610902143/RAMSELE+STORKOMMUN.pdf

kan man läsa för året 1973:* Flottledsrensning utförs i form av beredskapsarbete i Gideån, Eldsjöån, Lafsån, Kvarnån,Vimmervattenån och Tarån.

Enligt muntlig uppgift bestod denna rensning för Taråns del endast i att dammen i övre delen revs. Längre upp i systemen kan där för finnas rester av rännor och annat. Någon annan rensning ex. av sjunktimmer tycks ej ha ägt rum.

/Tarabrita

I november förra året beslöt Sollefteå kommuns Samhällsbyggnadsnämnd att föreslå bl.a. Röån -Betarsjön som nytt Riksintresse för Friluftsliv. Av en rad anledningar skulle det ha varit väldigt bra. Vi skulle t.ex. ha känt oss litet säkrare mot en ev. utbyggnad av Röån. Området har redan status som Riksintresse för Naturvård men kommunstyrelsen valde(2014-01-13) i.st. att överföra ärendet till den pågående översiktsplaneprocessen för framtagande av en kommunomfattande översiktsplan. Dvs dom vill inte att området nu skall föreslås som Riksintresse för Friluftsliv. Kanske senare——i den översiktsplan, som kaaaaaaanske kommer någon gång när alla vindkraftsetableringar redan har kunnat genomföras ( delvis just på grund av frånvaron av  en fungerande översiktsplan. Detta är ett moment 22, faktiskt). Genom att handlägga ärendet på detta vis underlättar man för Flodin att genomdriva sina exploateringsplaner i de vackra områdena ovanför Betarsjön. Detta förfaringssätt verkar vara ett högst medvetet handlande från kommunledningens sida, även om jag aldrig kommer att kunna bevisa det påståendet. Alla vet det ändå. Räkna med att Kärmsjöeländet blir av!

Enligt 3 kap. 6 § miljöbalken ska områden av riksintresse för friluftslivet skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada dess natur- eller kulturmiljö. Om en åtgärd kan tillåtas eller inte avgörs som vanligt i prövningsprocessen i varje enskilt fall. Skillnaden är att det i en prövning av en verksamhet, som kan beröra ett riksintresseområde för friluftsliv särskilt ska vägas in i prövningen vilken påverkan den aktuella verksamheten har på värdet för friluftslivet.

 ”Dominerande vindkraftetablering i området norr om Betarsjön kan inverka negativt på landskapsbilden och minska områdets attraktion.” skriver Samhällsbyggnadsnämnden  bl.a. under avsnittet ”Hot och Konflikter”

Sån´t vill man ju inte låtsas om i en ”Kraftfull kommun”. Bättre då att begrava det i en ev. kommande översiktsplan.

Men vill inte Junselepolitiker att Röån-Betarsjön skall klassas som Riksintresse för Friluftsliv snarast möjligt?

Varför inte i så fall?

Ärendebeskrivning

Länsstyrelsen önskar senast i mitten av januari 2014 kommunens synpunkter på nuvarande riksintressen för friluftsliv – deras avgränsningar och om något av riksintressena inte längre bedöms uppfylla kriterierna. Dessutom om kommunen anser att något nytt riksintresseområde ska föreslås.

Samhällsbyggnadsnämndsprotokollet finns på http://www.solleftea.se/download/18.51eeb0c41417914585c18f3/1384954521850/Samh%C3%A4llsbyggnadsn%C3%A4mnden+2013-11-13.pdf    sid17

Förvaltningens bedömning

Generella synpunkter

Frågan om riksintressen är en viktig politisk fråga eftersom den ger kommunen en möjlighet att lyfta fram områden där vi har visioner om att bibehålla och utveckla de stora natur- och kulturvärden vi har. Värden som vi vet är viktiga för kommunmedborgarnas livskvalité, för turismnäringen och även en anledning till att folk flyttar hit.

Kommunstyrelsens  yttrande till länsstyrelsen.  Remiss –Riksintresse Friluftsliv http://www.solleftea.se/download/18.41c1dfff14392e833096e9/1391440035485/KS+protokoll+2014-01-13.pdf            sid15

  Läs och begrunda!!!!!

/Tarabrita

I dag kändes det som om vårvintern började-den bästa av årstider. Solen värmde gott och det var vindstilla och tyst.

Bina tyckte också att det var fint och några nyfikna små rackare gav sig ut på upptäcksfärd. Litet för tidigt!

Planeringsarbetet inför försöket att iordningställa den gamla vintervägen mellan Röån och Lillterrsjö fortskrider. För Lasele FVO är det så klart av vikt att ha en framkomlig väg utmed Tarån, som ju ingår i Lasele FVO. Det är också trevligt för promenader, spark- och skidåkning. Även jägarna skulle uppskatta en uppröjd väg. Är det någon, som har en rastkoja att låna ut så kontakta tarabrita@hotmail.com