Årets näst sista dag var strålande vacker. Massor med snö och sol.

Kornhässjan

Sixtens

Brevlådor

Backen

Jörgens hus

Skyltar

En vacker dag följdes av en eftermiddag med en spektakulär himmel

Skymningshimmel

/Tarabrita

 Regeringen har beslutat att kommuner, som arbetar för ny vindkraft, ska uppmuntras ekonomiskt. De vindindustrisatsningar, som genomförts och planeras, föreslås ge pengar direkt till de berörda kommunerna. Om de industriprojekt, som nu 2018 slutgiltigt kan beslutas, uppförs kan Sollefteå kommun ligga bra till för dessa "mutpengar". Det har som bekant från maktens boningar tidigare föreslagits att det "kommunala vetot" skulle tas bort för att den vägen skynda på och underlätta genomdrivandet av dessa vindindustrikomplex. Det var sas "pisk-metoden". Förmodligen har den metoden nu förbytts i "morots-metoden". Att ersätta en demokratisk process(nåja.... i teorin i alla fall)mot en teknokratisk har mött berättigad kritik. Förmodligen är det därför detta förslag nu kommer.

SvD: Regeringen ger Energimyndigheten uppdraget att varje år fördela 70 miljoner kronor till kommuner som installerar vindkraft. Ju mer som tas i drift i en kommun under ett år, desto större blir ersättningen i efterhand. Stödet ska snabba på omställningen till ett förnybart energisystem, som regeringen vill ska trappas upp.

Denna försåtliga mutpremie är ju också väldigt effektiv iom att den splittrar motståndet mot vindkraft. Det är en medveten och effektiv muta och därmed fullständigt förkastligt och oetiskt.

SvD: Vi vet att det lokalt i de kommuner där det byggs finns en diskussion kring vilken lokal nytta det gör, och det här är ett sätt att visa att det också kommer att finnas en lokal nytta där det byggs mycket vindkraft, säger Ibrahim Bayland. ( om vilken det med fog  kan sägas att honom har vi fått för vara synders skull, min kommentar).

En analys av meningen ovan: “de kommuner där det byggs”=glesbygdskommuner. “finns en diskussion kring vilken lokal nytta det gör“= de drabbade protesterar och överklagar, eftersom de inte kommer att kunna bo kvar i sina hem och värdet av deras fastigheter minskar när en vindindustri förstör deras omgivningar, boende och miljön. “det här är ett sätt att visa att det också kommer att finnas en lokal nytta där det byggs mycket vindkraft” = det här är ett sätt att splittra motståndet. Den lokala nyttan kommer aldrig att komma de drabbade till nytta men kanske de, som bor i en angränsande älvdal eller en bra bit därifrån. Därmed bryts motståndet. Man slår in kilar mellan drabbade och andra. Man härskar genom att söndra.

Och att man helt riskerar att förstöra en kommuns tillgångar i form av landskapsbild, biodiversitet och miljö för litet pengar det utelämnar man.

USCH!!!!!

En lugnande vinterbild:

Röån i vinterskrud.                       Bild Sanna Due

/Tarabrita

Nu, när de flesta av oss har fullt upp med julförberedelser, lever många i ovisshet om framtiden. Många vindkraftindustriprojekt är inne i ett avgörande skede och promenaden till brevlådan är förenad med stor vånda; Ligger där ett fruktansvärt avgörande från Mark och Miljööverdomstolen? Inför det nya året följer här ett litet försök till summering av var i processen “Västras” olika vindexploateringar befinner sig:

Fängsjö/Storsjöhöjden

Ärendet ligger i Mark- och Miljööverdomstolen(MÖD) för slutligt avgörande. Domen kan ej överklagas (Om man inte går till EU). Läs mer här. Exploatör är FORSCA(Fred Olsen och SCA) I MMD:s dom är det 98 verk, som är tillståndsgivna. Ursprungligen var planerna 210 verk, men Öviks kn sa nej till ett antal verk på sin markdel av projektet och Länsstyrelsen reducerade ytterligare ett antal verk så blev det 152 vkv. Men MMD reducerade verken till 98. Slutgiltigt besked väntas inom kort.

Vaberget

Exploatörer är wpd Onshore Vaberget AB och Eolus Vind AB.  Vindkraftsparkerna planeras bestå av maximalt 10 vindkraftverk i Eolus område och 12 vindkraftverk i wpds område  d.v.s. totalt 22 vindkraftverk.

Arbetsgruppen ”Rädda Vaberget” har överklagat Mark-  och Miljödomstolens(MMD) beslut, som gick på Miljöprövningsdelegationens (MPD)tillstånd till exploateringen. Dessvärre fick ”Rädda Vaberget” ej prövningsrätt, varför gruppen ej får överklaga i MÖD. Men även exploatörerna överklagade MMDs beslut. Om de får prövningsrätt är ännu oklart. Därmed är Vabergets öde ännu inte fastställt.

Salsjö

Exploatör Flodin (Krange Vind AB). För denna industri omfattande 25 verk finns ingenting mer att göra inom det svenska rättsväsendet. Prövningstillstånd beviljades ej varför MMDs dom gäller.  Alla 25 ansökta vindkraftverk får därmed uppföras. Exploateringen inväntar nu utgången av närbelägna………..

..Ranasjö- 40 verk, även detta en Flodinexploatering. MMDs tillståndsgivning överklagades av föreningen ”Livskvalitet vid Fjällsjöälven”. Föreningen och många andra inväntar nu oroligt besked om prövningsrätt till MÖD. Om prövningsrätt  ej meddelas är det “kört” även beträffande Ranasjö.

Flakaberget 6 verk, 150 m höga.

Detta är inte ”storskalig” vindkraft utan vad som först kallades ”småskalig” och därefter ”mellanstor”.  Det är i detta fall kommunen, som gett bygglov. ”Miljö-och Bygg” hanterar nu ärendet. Som nuvarande ägare står Vindvision Norr AB, Ownpower Projects och Borago utvecklings AB.

En kort historik: Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2010-11-17 bevilja bygglov för denna exploatering. Eftersom byggnationerna inte påbörjats inom två år förföll bygglovet.

En ansökan om förnyelse av bygglov beviljades 2013-12-11 av Samhällsbyggnadsnämnden.

I beslutet kan man bl.a. läsa: Det näraliggande tillståndsärendet Ranasjöhöjden, ca 5-8 km tvärs över älvdalen, har för närvarande inte ett tillstånd, eller ens en färdig tillståndsansökan, vilket gör att bygglovsprövningen inte kan utgå från att det blir byggt.

Detta är väl oerhört märkligt. Utgående från Sollefteå kommunpolitikers allmänna vindkraftsfundamentalism borde väl Sn i stället ha förutsett det uppenbara nämligen att Ranasjö med 100 % säkerhet skulle få en färdig tillståndsansökan på halsen. I all synnerhet eftersom Flodin är exploatören.

Bygglovet överklagades först till MMD 2014-09-12 av Arbetsgruppen för Livsmiljö i Sollefteå och Föreningen för Livskvalitet vid Fjällsjöälven. Motparter var Ownpower Objects AB och Samhällsbyggnadsnämnden i Sollefteå kommun

Bygglovet vann slutligen ”laga kraft” iom att MÖD inte beviljade prövningstillstånd 2014-12-11. Bygglovet var därför giltigt tom 2016-12-11, dvs bygget måste påbörjas innan dess och slutföras inom 5 år. Det har ingen betydelse för tiden vem som ”äger” bygglovet.

Beskrivning av projektet

Vindindustri Flakaberget består av 6st verk med en totalhöjd på maximalt 150m. Byggherren önskar påbörja grundläggningen för projektet men har inte slutgiltigt bestämt typ av verk. Troligtvis kommer det bli verk från Vestas. Tidiga samrådet avser verktyp V113 3,0-3,3 MW.

Ett kompletterande tekniskt samråd ska hållas vid avvikelser från inlämnade uppgifter samt innan montering av verk påbörjas.

Fullmakt är lämnat till Krånge vind AB(=Flodin) för att driva projekt Flakaberget tom startbesked är meddelat.

Flodin:

”Med anledning av att framtiden ser lite ljusare ut för vindkraften just nu så önskar undertecknade bolag göra en enklare start av projekt Flakaberget norr om Norrmoflo för att inte tappa bygglovet ytterligare en gång.”

”Vi på Krange Vind AB har fullmakt (bilaga) att företräda Ownpover Projekts AB vid upprättande av startillstånd med kommunen samt utföra de åtgärder som är nödvändiga att göra på plats.

Avsikten för framtiden är att detta projekt skall slutföras tillsammans med projekt Salsjö och Ranasjö av elledningstekniska skäl eftersom inkoppling skall ske till Betåsens Transformatorstation och att högspänningsledningarna kommer troligtvis att passera i närheten av Flakaberget.”

11/12 2016 skulle bygglovet för Flakaberget ha upphört om det inte ”sattes igång”. Men det sattes igång och den som fick/skaffade sig fullmakt att genomföra allt var naturligtvis Flodin. Den mannen kommer inte att få det roligt, när han står inför Sankte Per.

En igångsättning kan vara ytterst symbolisk. Det kan räcka med att köra ner en spade i jorden eller gräva en grop. Vad Flodin låtit göra i detta fall har förmodligen inskränkt sig till att skrapa bort litet ytlig mark

Eftersom ”Laga Kraft” vanns 11/12 2016 och exploateringen skall vara färdigställd inom 5 år har bolagen nu 2 år minus 9 dagar på sig. Kanske kan vi hoppas på att det inte går. Så vad händer om dom inte hinner? Om dom exempelvis bara hinner sätta upp 2 verk? Ja, då får dom söka nytt bygglov på de återstående 4 och de lär dom väl få, vi bor ju i Sollefteå kommun. Detta nya bygglov kan i sin tur  överklagas och då går tiden!

Någon gång måste ju verkligheten hinna ikapp de blåögda fundamentalisterna. Någon gång måste man erkänna att även människorna är värda att visa hänsyn. Någon gång måste det ifrågasättas om exploatörer skall ha rätt att parasitera på lokalbefolkningen och miljön.

Min önskan inför det nya året är att alla ni, som inväntar vindkraftbeslut, skall få positiva besked.

/Tarabrita

Junsele julmarknad 2017

Det blev en riktigt trevlig julmarknad även i år. Det lilla torget, upplyst och med försäljare i alla stånd, var som en naivistisk  tavla.

Bosse och Louise var på plats stugan och Nils-Arne stekte kolbullar. Det fanns även vårrullar att köpa i ett stånd och ett väldigt varierat utbud. Roligt att så många deltar att vi kan ha denna marknad. Även vädret var helt OK så slutbetyget blir A eller 5 eller vad som nu används.

/Tarabrita

Den 21. november gick företrädare för tre skogsbolag in i vindkraftdebatten om ”det kommunala vetot” med ett inlägg i Östra Småland: Vetot mot vindkraft hotar elförsörjningen. Där framför de bland annat:

–För oss inom skogsindustrin är inte vindkraften någon huvudaffär i sig. Men vi är beroende av ett robust och hållbart elsystem och vindkraften är central i den politiska energiöverenskommelsen. Därför välkomnar vi Energimyndighetens och Naturvårdsverkets förslag att ta bort det kritiserade kommunvetot.

Mycket kan sägas och har sagts om vindkraften som energikälla men ”robust” är helt nytänkt. Ingen har någonsin beskrivit vindkraften som robust.

Jan Hedmans bemötande:

-Inledningsvis vill jag ge en eloge till författarna för ett gott sinne för humor, då de använder ordet robust om vindkraften. Sedan blir det mindre roligt.

Det är generande uppenbart att författarna med detta inlägg till stöd för de, som vill ta bort det kommunala vetot, ”ber för sin sjuka mor”:

-Självklart ska kommunerna ha stort inflytande. Vi känner oss i det avseendet trygga med expertmyndigheternas bedömning; att nuvarande särreglering kan slopas med fullgod miljöprövning och fortsatt stort kommunalt inflytande över var vindkraftverken lokaliseras, genom översiktsplanering och en stark ställning som remissinstans.

Alla de, som överklagat de vindindustrier, som Sollefteå kommunmedborgare drabbas av, har upplevt motsatsen till ovanstående; miljöprövningarna har inte varit fullgoda (en mycket mild bedömning) och beträffande  det kommunalt inflytandet så har detta just i Sollefteåexemplet varit stort men felriktat då den riktats mot medborgarna och miljön. Exempelvis sattes den legala gällande vindplanen ur spel medelst ett enkelt Kf beslut utan demokratisk förankring(Vägledningen) och beträffande remisserna gjordes exempelvis ändringar i tjänstemannens remissvar gällande Ranasjö på förslag av förra och nuvarande kommunalrådet.  Ett annat intressant remissexempel är det, som gäller Finnåberg; ett ca 1000 sidor stort remissunderlag resulterade i ett 1 -sida långt remissyttrande(se sida 38)

Dessa två exempel kan ju tyvärr även tas som intäkt för att det kommunala vetot kunde slopas och det är därför slutligen upp till oss medborgare vilka företrädare vi väljer. Vems intressen företräder de? Och vi måste ha koll! Århuskonventionen ger oss inte bara rättigheter utan även skyldigheter. Självklart måste det kommunala vetot kvarstå som en möjlighet för medborgarnas åsikter att få genomslag mot vindindustriexploatörers och skogsbolags vinstintressen,( nödtorftigt kamouflerade som klimatomsorg.) I en anständig  kommun, som tar hänsyn till naturen, biodiversiteten och sina medborgares hälsa och livsmiljö, kan och bör det kommunala självbestämmandet spela en betydelsefull roll.

Mer finns att läsa om skogsbolagens  och Jan Hedmans insändare
 på Snurrigts hemsida

/Tarabrita

Under helgen utfördes en avancerad stöld i Röån—en riktigt raffinerad kupp  i den högre skolan.

På planen utanför Röåns Möblers varuintag uppmärksammades i går morse bilspår och fotspår, som ledde upp till kundentrén.

Eftersom Röåns Möbler för en kort tid sedan blev bestulen på diesel och en sandningsvagn(!) har inga dyrgripar nu förvarats eller exponerats utomhus. Hela entrédelen gapade därför förfärande tom när de förhoppningsfulla inkräktarna smög in bakom entréhörnet. Men vilken besvikelse!!!!! Vilket elände!! Där fanns absolut ingenting att tillgripa. Så borde man inte få chockera intet ont anande tjuvar. Vad skall dom leva av om alla gör så ????????

DÅ, mitt i detta elände, såg dom ljuset…….. som i en uppenbarelse : Tre små dörrkransar bundna av en av byns små tanter, som på detta vis söker dryga ut sin pension. Bingo! Utflykten var inte förgäves. Kransarna stals resolut av dessa/denna inverterade Robin Hoodgangsters.

Sådana här händelser sätter fantasin i rörelse. Vilka tjuvar tar tre dörrkransar? Kan det vara de organiserade kriminella gängen från Baltikum? ”Nu skall vi fara till Sverige och stjäla dörrkransar. Och vi skall slå till hårt mot en liten gudsförgäten by centralt mitt i den svenska skogen”.  Njaeee, det känns nog kanske inte helt sannolikt. Sicilianska och ryska maffian och de flesta andra kriminella nätverk av betydelse kan förmodligen också uteslutas.

Så vad återstår då??

Jaa, det undrar man samtidigt som man fylls av ett stort vemod över att det finns krakar, som måste  ta bilen ut i natten och gå på tjuvjakt och inte finner annat att tillgripa än tre ynka dörrkransar. Hur tänkte dom/hen när det inte fanns ngt mer substantiellt att lägga vantarna på?

-”Neej, nu blir jag så arg så nu tar jag dom där dörrkransarna. Visserligen har jag bara en ytterdörr men jag får väl ge bort de två andra i julklapp!!!!!!!”

Julen närmar sig och då skall man vara snäll, vilket förvisso inte är min starkaste sida, men min önskan är ändå att de som slutligen får dörrkransarna hänger upp dem på sin ytterdörr första advent och får en riktigt fin jul. Även tjyvarna tillönskar jag en dräglig jul ty om man är en sådan stackare och tjyvamatör att man stjäl dörrkransar är man säkert i ett desperat behov av välgångsönskningar.

Om det hjälper är en annan fråga.

 /Tarabrita

En dag som denna, när snö och regn vräker ned och blåsten pinar allt och alla, letar sig tankarna gärna tillbaka till sommaren. En väldigt speciell tilldragelse är den årliga utsättningen av öring  i Svarttjärn. I år var vädret fint och Svarttjärnen glittrade inbjudande.

Blommande vattenklöver

Det är väldigt tungt att bära ner fisken till vattnet, säger de som vet, så en stunds vila innan är nog förståndigt

Liten vila före fiskbärningen

Kurt och Sten-Erik på väg med fisk

Manne och Sten-Erik

Öringarna såg ut att trivas bra på en gång- som “fisken i vattnet”

Öringarna hälls ut

De församlade barnen var väldigt intresserade

Förtjusta förtjusande barn

Fisket i Svarttjärnen har varit bra i sommar. Det verkar inte ha förekommit så mycket tjuvfiske och långt i på hösten kunde stora öringar runt 1,5-1,7 kilo fångas. De var då säkert kvar från förra året. Roligt att förhållandena i tjärnen är så pass bra att de har kunnat övervintra. I övrigt finns det rudor i tjärnen. Riktigt mycket.

Röåns FVOF (Kurt och Sten-Erik) har förutom att pytsa ut öringar i tjärnen även sett över dasset, bryggor och vedförrådet. Och så har vegetationen klippts – ett arbete utfört av Mats Rylander, som vi kan se på Jonnys bild.

Klippning av vegetation

Men än är det vinter-den har ju faktiskt bara börjat- och det kan också vara helt underbart!

/Tarabrita

Mer information om Tågsjöberg i dagens TÅ

Näsåkersföretag storsatsar tack vare nytt kontrakt – investerar för flera miljoner.

/Tarabrita

Virkesterminal Tågsjöberg     Bild : Själanders åkeris facebooksida

Ingen, som färdas förbi Tågsjöberg, har kunnat undgå att det händer saker där. Den del där själva sågen låg och där byggnaderna nu rivs i snabb takt fylls i ställt upp med virke. På denna del får ingen timmerbevattning ske. Denna har i stället ägt rum på den andra, östra delen. SCA har tillstånd att ta upp 1000 kubikmeter/ dygn ur Tågsjön för denna bevattning. Tågsjön ingår i Röåns FVO.

Sedan en tid tillbaka har just denna markdel rustats upp. Träd har avverkats och planen har iordningställts . Själva området har iom detta förstorats. Vad var på gång? Utökad timmerbevattning? Dubbelspår? Många spekulationer blev det så jag ringde helt enkelt upp André Själander på Själanders Åkeri, som äger marken. André upplyste mig om att på denna utökade del skall det läggas massaved, som därefter via järnväg skall vidare till industrin.(Östrand)

Sett ur ett miljöperspektiv är detta goda nyheter:

1.       Ingen utökad timmerbevattning, vilket gläder Röåns FVOF. Oron för Tågsjöns vattenkvalitet är en av anledningarna till att vi har koll på Tågsjöbergsterminalen. Det kan tom hända att timmerbevattningen helt upphör, vilket vore väldigt bra.

2.       Virket kommer att transporteras till industrin med järnväg, vilket så klart är en miljövinst (minskat CO2-utsläpp och minskat vägslitage )

3.       Virkesterminalen i Tågsjöberg anges av politiker som ett argument för en upprustning av Forsmo-Hotingbanan.

Med en sådan utveckling kan vi kanske tom se fram emot persontrafik utan bil. Tänk att stiga på järnvägsvagnen här i Röån för vidare tågtransport.

Så var det en gång och så kan det bli igen.

/Tarabrita