RÖÅN

Kallkällan

God Fortsättning!

En kort tid efter att förra inlägget om byns kallkälla lagts ut på hemsidan fick vi veta att det förbereds för en avverkning i källområdet, vilket föranleder en kort historik.  Källorna finns på Tara 1:11. Detta område tillhörde ursprungligen “Abbegården “.  Efter Sture Tarander ägdes området av Linnea och Sten Larsson (1992-1995) Ny ägare 1995 blev Erik Peter Zetterström, som 7/10 2008 sålde till Göran Sven Jansén, som 1/12 2011 sålde till nuvarande ägare Per Erik Magnus Gunnervall, bosatt i Schweitz.

Det är således inte någon av oss bybor som äger själva marken, där källorna finns. Jerker Sjödin skriver i sin Röåbok:

”Den förste som slog sig ned på denna vackra plats för att bryta upp och bruka jorden ska enligt legenden ha varit en man som hette Krell. En glänta på Flöjet i närheten av byns kallkälla, kallas alltjämt för ”Krellåkern”. Numera är den platsen ingen åker utan bevuxen av åtskilliga ståtliga furor.”(Jerker Sjödin)

Krelåkern

Dom ståtliga furorna, som Jerker skriver om, avverkades under Zetterströms tid(2001-2002)? När denna avverkning anmäldes fanns ingen kännedom om källområdet hos ägaren (Zetterström), skogsvårdsstyrelsen, Holmen, som skulle avverka eller kommunen. Ett fältbesök med repr. för alla dessa företogs efter ett visst ståhej från och med undertecknad 25/3 1999. Slutresultatet blev så vitt kan bedömmas riktigt bra. Ordentligt tilltagna skyddszoner lämnades och allt var frid och fröjd. 

Och så nås vi nu….strax före jul… av nyheten att nu skall de kvarlämnade områdena avverkas av markägaren och SCA, Jaha,…. kände SCA till källan då? Svar: Nehej. Ändå finns den inprickad hos kommunens Samhällsbyggnadsnämnd sedan 2009.  Skogsstyrelsen hade den inte heller (Nu finns den där).

Det återstår nu att se hur detta blir. Enligt SCAs egna anvisningar för avverkningar så måste utmarkeringar ske på barmark så detta måste väl anstå till sommaren. Den man, som för SCAs räkning, i december skulle markera ut de fyra avverkningsområdena ville inte ta ansvar för detta, när han på plats hade sett hur det förhöll sig med källor och brunnar och surdråg och liten ravin m.m.

Det är oerhört viktigt att alla, som har källor och privata vattentäkter, rapporterar in detta till berörda myndigheter. Det är inte endast miljöfarliga avverkningar, som kan skada/förstöra vattentäkter och källor. Även skogsgödsling kan medföra förstört vatten. Det åligger gödslande skogsbolag att annonsera förestående gödslingar i tidning men det glömmer dom i bland och det är ju så klart ändå förbjudet att gödsla i närhet och över källor och vattntäkter. Skicka in uppgifter på källor och privata vattentäkter till Samhällsbyggnadskontoret och Skogsstyrelsen!!!! Nu för tiden är det inte bara byborna, som äger skogarna. Det är skogsbolag och privatpersoner utifrån, som köper och säljer skog i spekulationssyfte. Och det har dom ju rätt att göra, men dom skall absolut iakttaga miljöhänsyn även om källorna och täkterna finns på deras mark.

/Tarabrita

Fullmånen som toppstjärna

“Ack, låt oss behålla vår julgran”

I skogen går yxan. Dess giriga stål
Skär jättarne djupt genom märgen.
Den rike ibland – mer än bygden det tål –
Så dalarne sköflar som bergen.
Man blundar för det. Men om en gång hvart år
Den fattige gläds vid en julgran – då står
     På spel genast skogarnes välfärd…

I sammet och siden, i purpur och guld
Man pryder de stolta gemaken.
Hvad mer, om vid lyxen ibland låder skuld -?
Dess mera »pikant» blir ju smaken…
Men vi, som ej alls ä’ »pikanta», vi små,
Som nöjas med litet – ack, låt oss ändå
     Få pryda vår fattiga julgran!…

Se, vaxljusen tändas i borgar och slott
Så praktfullt, men ängsligt tillika.
Vi längta ej dit; ty vi länge förstått,
Att sorgen trifs bäst bland de rika.
Låt dem få behålla sitt villande sken;
Men vi, som ä’ glada – låt oss hvar och en
     Få tända vår fattiga julgran!…

Raketer och bomber vi kunna ej med –
Det måtte väl ingen förundra.
Låt »hjelten» med svärd eller penna slå ned,
Förtrampa och håna och plundra,
Hvad skönast, i lif som i sång, mot oss log –
Det växer nog åter; och oss är det nog,
     Att plundra vår fattiga julgran!…

Så låt henne tindra i grönska och ljus,
Låt vildmarkens nordanfläkt dofta…
Låt stjernorna le öfver grafvar och grus,
Som qvälja oss, ack! alltför ofta…
Förstör ej vår villa – om villa det är –
Hon är våra hjertan så innerligt kär:
     Ack, låt oss behålla vår julgran!…

(Elmblad, Magnus (1848-1888), poet, journalist, Sweden, USA.

/Tarabrita

Den kortaste dagen

I dag är den kortaste dagen.  Nu vänder det. Det var väl inte så jobbigt?

Den mätta dagen, den är aldrig störst.
Den bästa dagen är en dag av törst.

Nog finns det mål och mening i vår färd -
men det är vägen, som är mödan värd.

Det bästa målet är en nattlång rast,
där elden tänds och brödet bryts i hast.

På ställen, där man sover blott en gång,
blir sömnen trygg och drömmen full av sång.

Bryt upp, bryt upp! Den nya dagen gryr.
Oändligt är vårt stora äventyr.  
             (I Rörelse, Karin Boye)
 

Solen bak berget 

 Och solen mitt på dagen bak berget kämpar för att lysa upp landskapet.

Det gick “så där”, kan man säga. Men nu blir det bara ljusare.

/Tarabrita

….längs Tarån mellan Röån och Lillterrsjö är nu framtagen. Ett röjarlag, bekostat av Lasele FVO, har slutligen genomfört detta.

ADVENTSMORGON VID TARÅN:

text och musik: Rickard Sjödin

Adventsmorgon vid Tarån

 Detta skrev Rickard år 1960. Han for tidigt om morgnarna för att med häst köra timmer.Särskilt en morgon var underbart vacker med månsken, som glittrade i rimfrostiga träd.

2. Kung Bore har klarat bestyren, så kala står björkar och rönn.

Och källorna nere vid myren nu sova sin vintriga sömn.

Där sländan i sommarens grönska sågs fladdra bland blommor och starr, 

Nu fågelsång fallit till glömska, har vikit för medarnas knarr.

3.När rimfrosten isarna täcker, så lyssnande stilla står skyn,

När kölden i grenarna knäpper och dovt ljuder hundskall från byn,

Men tryggt sover haren i riken, som skyddas i storskogens famn,

Och månen strör silver i viken, den livets tragik gett sin namn.

      (Detta syftar på Fridaviken, som fick namn efter den kvinna, som i sin olycka tog sin treåriga dotter med sig ned i vattnet i denna vik)

4. Ja, Dig Adventstid vill jag prisa, vars fägring består alla år.

Dock nämna jag vill i min visa, att människans liv fort förgår.

I vemod jag stannar förlägen. Min varelse likna jag kan

Vid ladan som stått här vid vägen. Den multnade ner och försvann

Underbar dikt nu i Advent och jag tror att Rickar Sjödin skulle glatt sig åt/gläder sig åt i sin himmel/ att denna väg nu räddats från utplånig. De delsträckor, som vuxit igen, markberetts, planterats fyllts med avverkningssly m.m. är nu framtagna. För en ovärderlig hjälp med detta tackar Lasele FVO Magnus Nilsson Tarasjöberg, som osjälviskt ställt upp men lokalkännedom, utmarkeringar och hjälp åt röjarpojkarna från Moflo.

Tarån

Nu återstår bron över Bodbäcken och litet markarbete. Det fixar vi. Frågan är inte om utan när och hur.

Stort Tack Magnus!!!!!!!!

Vill Du läsa mer om Tarån:

http://roan.junselebyar.se/?p=1475

http://roan.junselebyar.se/?p=1459

/Tarabrita

Land Grabbing –Nykolonialism=storskalig norrländsk vindindustri

Land Grabbing är en företeelse, som man främst associerar med fattiga länder i Syd. Stora landarealer köps upp eller hyrs för lång tid. Energi-, gruv-, skogs- eller spannmålsföretag är exempel på företag som på detta vis lägger beslag på mark och vatten, som människor egentligen är beroende av för sin överlevnad.

 Ofta är det mat, som skall odlas. I Etiopien ex. sker det i en allt större skala, samtidigt som över sex miljoner människor i landet behöver nödhjälp. I andra områden är det  multinationella socker- och oljebolag, som härjar. Ibland drivs befolkningen på flykt ifrån sina hem. Ibland mördas de. De som mördats har ofta kämpat mot föroreningar, exploatering och landgrabbing, det vill säga när energi-, gruv-, skogs- eller spannmålsföretag lägger beslag på mark och vatten som människor är beroende av för sin överlevnad.

Ett exempel på Land Grabbing är det statliga svenska biståndsorganet Swedfund, som har gett stora stöd till oljebolaget Addax & Oryx Group  (AOG) för att detta företag ska odla sockerrör för etanolframställning på områden i Sierra Leone där den lokala befolkningen tidigare odlade ris för att äta. Detta projekt genererar el, vilket reducerar beroendet av fossilt bränsle och medverkar därmed till att bekämpa klimatförändringarna.

Är det helt orimligt att påstå att de storskaliga norrländska vindindustrianläggningarna är svenska exempel på Land Grabbing? Nej, Naturligtvis inte. Och likt  Addax-fallet  rättfärdigas ingreppen av  klimatomsorg.

Visserligen är det ingen av vindindustrioffren, som kommer att svälta ihjäl eller mördas, men förutsättningarna att leva kvar förändras ….. ibland omöjliggörs de.  Det handlar i många fall om enormt stora områden som i praktiken blir otrevliga att bo …..omöjliga att vistas i. Det är en mer utstuderad typ av Land Grabbing eftersom vi bor i ett  land, som inte tillåter vilka metoder som helst. Men resultatet blir detsamma ….folk tvingas i många fall flytta och områden undantas i praktiken från allemansrätten..

Låt inte storföretagen leda omställningen

Nette Enström. har i tidningn  Fria Tidningen,   ONSDAG 28 MAJ 2014, publicerat en ytters tänkvärd artikel med rubriken:

“Frågan är inte bara hur energi produceras utan av och för vem och vilka syften”

http://www.friatidningen.se/artikel/114526

Läs den. Den är så läsvärd….. så tänkvärd.

Hur skall vi kunna möta och mota de hotande klimatförändringarna  med förnyelsebar energi i denna kommun, som inte ens har en översiktsplan? Hur skall medborgare i Sollefteå kommun kunna övertygas om att det finns väl motiverad, befogad, demokratiskt förankrad vindkraft och annan förnyelsebar energi i en kommun, som inte visar miljöhänsyn? Hur skall tron på demokratin kunna upprätthållas i en kommun som  tar kapitalets parti mot den lilla, drabbade männinskan?????

/Tarabrita

Från Ögonfägnaden foto: Anders Nilsson

Sollefteå kommuns miljöalmanacka nådde oss häromdagen, fylld med vackra bilder. Nej, inte den här vindkraftstivolibilden ovan. I hela almanackan fanns inte ett enda allra minsta lilla vindkraftverk. Man kan fråga sig varför när kommunens officiella inställning till vindkraft är så ohämmat positiv.

På kommunens hemsida kan man bl.a. läsa:

“Varför har kommunen ställt sig positiv till vindkraft?

Av två skäl.

Det ena är skälet är miljön, i takt med att klimatförändringarna tilltar så ställs det allt större krav på att vi ställer om från fossila energikällor till förnybara alternativ. Även om vi i Sverige lyckats väl så ligger resten av Europa efter. Idag kommer 50 procent av elen och 75 procent av EU-ländernas energi från fossila källor.”

Då kan man kanske tycka som så att om EU-länderna gör av med så mycket fossil energi så kan dom kanske sätta upp sina egna vindkraftverk. Massor försvinner ju bara i själva överföringen. Eller kanske kan dom effektivisera och spara.

Tomteflyg

I dag, söndag, korsades himlen över Röån av flygplan till och från destinationer i norr, där priviligierade barn från Europa får träffa tomten. Ingen missunnar dem denna upplevelse men när en minskning av övriga Europas fossial förbrukning förs fram som argument för att förstöra livsmiljön för norrländska glesbygdsbor, känns detta resursslöseri litet underligt. Att utvinningen av det för de växellådslösa verken nödvändiga neodymet förstör miljön för barn i tredje världen gör ju inte saken bättre.

/Tarabrita

  Kul att se Dig igen, kära sol!!!

Hitintills har hösten/vintern varit varm och behaglig. Detta har bl.a. resulterat i att det inte gått åt så mycket energi till uppvärmning. Samtidigt har vattenkraften levererat och alla kärnkraftreaktorer verkar puttra på utan avbrott. Sverige producerar pga dessa faktorer samt det faktum att industrin och hushållen har effektiviserat och sparat energi ett stabilt elöverskott.

Därav dagens rel. låga elpriser. Nu försöker en del få det till att detta i.st. beror på en ökande andel vindkraftsel:

“Vindkraft driver fram rekordlåga elpriser

Källvatten

Få naturföreteelser är föremål för så stort intresse och så mycket mystik som källan.

 Här en källa rinner,
säll den henne finner!
Hon är djup och klar,
gömd men uppenbar.

 Andens törst hon släcker
och i hjärta väcker
frid och stilla ro,
kärlek, hopp och tro.

 Ja, uti dess flöden
gives bot mot döden.
I dess friska flod
blir min vilja god.

 Du Guds kärleks källa,
du skall evigt välla,
evigt hälsosam
skall din flod gå fram William Cowper

I Röån finns många källor; Väst i Byn finns en utmärkt bra källa, som förser alla hushåll där inklusive “Nickes” med vatten och på vägen dit en annan. På Tarå finns enl. uppgift 3 källor. Vid Röån nedanför Jonny och Jessica lär det finnas en. Det största källområdet, som förr försåg större delen av byns   invånare och djur med vatten, ligger på berget på väg mot Lillflöje.

Guds källa har vatten till fyllest,
en gåva av strömmande liv
den äger vad alla behöver,
det räcker för dig och för mig.   Bo Setterlind 

En av brunnarna

I detta källområde finns 7 brunnar som är förenade sinsemellan med rör så att de bildar ett kommunicerande kärl. Hur allt detta fungerar är det nog ingen nu levande som vet. Kunskapen om detta försvann då Harry Wedin dog. Varför frågade man inte?????

Vila vid denna källa,
vår lilla frukost vi framställa;
rött vin med pimpinella
och en nyss skjuten beckasin.
Klang, vad buteljer, Ulla,
i våra korgar överstfulla,
tömda i gräset rulla,
och känn vad ångan dunstar fin!
Ditt middagsvin
sku’ vi ur krusen hälla
med glättig min.
Vila vid denna källa,
hör våra valthorns klang, kusin:
:,: Ho, ho, ho, ho, ho, hooo.:,:
Valthornens klang, kusin! Carl Mikael Bellman

Tveksamt om detta ställe skulle platsa för Bellmans frukost

En annan av brunnarna

 Det finns en källa,
sluten, i oss själva
som länge väntat
att få bryta fram,
en ordets källa
med ett himmelskt ursprung,
som gömmer friden
bortom tid och namn.
Den källan gör oss levande.
Mitt i försteningen
vi hör dess vatten
spela.
Därför ber vi så:
Låt källan springa fram
ur hjärtats klippa
och orden över våra läppar
strömma fritt   Bo Setterlind

Detta källområde försåg alltså förr större delen av Röåns människor och djur med vatten. Medelst ihåliga trädstammar fogade till varandra drogs vattnet även till fastigheterna på Rö ända bort till “Gottfrids”. “Ledningen dit lades på bottnen tvärs över ån. Hur orkade man borra alla dessa trädrör och gräva ned dem.Vilket jobb!!!

I dagsläget har 6 hus sitt vatten från denna källa.

 Avslutningsvis en vy trån toppen av berget ovanför denna källa mot Svarttjärnsberget.

Utsikt västerut

/Tarabrita

Nu finns det inga lediga bord kvar på Junsele Julmarknad.

/Tarabrita

Om någon i Röån har lust att sälja egentillverkade produkter på Junsele Julmarknad så går det bra att anmäla detta till undertecknad. Om man tycker att ett helt bord är för mycket så kan man ju gå i hop några stycken och dela på ett bord. Det brukar vara strykande åtgång på varorna sp. hembakade kakor och senap och sådan´t som hör julen till. Stickade vantar och sockor och vitkvastar är andra populära produkter.

Julmarknad

Intresserade kan ringa till Brita tel. 0621- 20091 (Torggruppen)