Ett moraliskt dilemma
Vindkraftbolagen brukar åberopa klimat- och miljöskäl när de presenterar sina storskaliga vindkraftsatsningar.
Och jag, som var enfaldig nog att tro att deras mål var att berika sig själva och sina aktieägare!
Därmed inte sagt att deras projekt inte skulle kunna resultera i minskade CO2-utsläpp. Den ohämmade exploateringen resulterar emellertid tyvärr i att många ifrågasätter sin i grunden positiva inställning till vindkraften som en idealisk teknik att utvinna förnyelsebar energi.
Och det var väl ändå inte så här det var tänkt:
För att vinden häromkring skall räcka till och lönsamheten maximeras placeras verken högt i landskapet. De är också höga i sig själva. (Totalhöjden(torn + rotorblad) i Fängsjön-Storsjöhöjden planeras bli upp emot 220 meter.) Resultatet blir att vårt vackra landskaps åsar och berg i alltför stor utsträckning kommer att ockuperas av jättevindkraftverk.
Natur och miljö förstörs därmed här hos oss. I de fall företagen använder kraftverk utan växellådor bidrar de även till förstörd miljö i de områden i tredje världen, där de ”sällsynta jordartsmetallerna”, däribland neodym, utvinns. Ca 95% av de sällsynta jordartsmetallerna utvinns i Kina under förhållanden, som mycket liknar uranbrytning. Kinesernas egna protester hör vi, av naturliga själ, inte mycket av, men nu sprider sig som en löpeld över jorden protesten – Green Gathering 2.0 – från Malaysia. Ett australiskt gruvbolag, LYNAS CORPORATION LTD., vill utvinna bl.a. neodym i Kuantanområdet. Förra veckan protesterade tusentals människor där. Man fruktar bl a radioaktiv strålning från torium och uran. Om raffinaderiet trots protesterna tas i bruk blir det ett av de största utanför Kina. För mer information om detta se:
http://savemalaysia-stoplynas.blogspot.se/
Neodym tillhör gruppen sällsynta jordartsmetaller. Neodym är även en av de viktigaste komponenterna i starka permanentmagneter. iPhone, TV, USB-minnen och annan modern teknik är starkt beroende av sällsynta jordartsmetaller för att fungera. Vi har säkert alla ngn. neodympryl.
Man uppskattar att mängden neodym i jordskorpan är ungefär 35 mg/kg i medelvärde (pytt-pyttelite) och den förekommer oftast tillsammans med radioaktiva tungmetaller som torium och uran. Bryter man den ena får man automatiskt den andra på köpet
En undersökning i Kina (Söderström och Höök ) visar att människorna, som bor i närheten av brotten, dör redan vid 50-årsåldern.” Officiella studier visar att det i området finns en signifikant ökning av cancer, benskörhet hos barn samt lungsjukdomar till följd av föroreningar från metallhanteringen jämfört med andra områden. Det enda som går att odla i området kring staden (Baotou) är majs, som är otjänligt som människoföda, men som går att sälja som grisfoder om man undviker att berätta för köparen var majsen är odlad.”
”Kina beslutade förra året att skärpa sina miljönormer. Enligt rapporter i medierna uppfyller Kina inte detta åtagande när det gäller neodym. Vid brytningen och den kemiska separationen av neodym (ND60) från andra bergarter uppkommer mycket giftiga avfallsprodukter. Dessutom frigörs radioaktivt uran och torium som hamnar i grundvattnet efter bearbetningen och således medför långvariga skador för miljön och människorna.”(EU))
Historiskt har den amerikanska Mountain Pass-gruvan dominerat världsproduktionen, men den stängdes år 2002 på grund av miljöförstöring. Tidigare producerades även sällsynta jordartsmetaller från ”tung sand”, bland annat i Australien och Brasilien, men det är inte längre tillåtet på grund av radioaktiviteten.
I Sverige finns en av värdens största förekomster. Tasman Metals Ltd är ett kanadensiskt prospekteringsbolag, som alldeles nyligen hittat denna fyndighet av sällsynta jordartsmetaller norr om Gränna. Bra information om neodym, och andra ”sällsynta jordartsmetaller” finns på:
http://ravarumarknaden.se/rare-earth-metals-sallsynta-jordartsmetaller-ree/
Det finns olika tekniska lösningar i vindkraftverk. De effektivaste anses dock vara så kallade direktdrivna turbiner som inte behöver underhållskrävande växellådor och de är flera ton lättare än konventionella verk. Direktdrivna turbiner använder istället för växellåda kraftiga permanentmagneter innehållandes hundratals kilo neodym / installerad megawatt.
Siemens nyaste direktdrivna vindkraftverk använder cirka 2 ton neodymmagneter i generatorn. Vestas’ motsvarande nyaste vindkraftverk, som är växellådslös och en snabbare roterande generator, behöver bara en tiondel. En dansk forskare anser att det är permanentmagneternas inverkan på kraftverkens tyngd och omfång, som är den viktigast anledningen till användandet av permanentmagneter. Neodymanvändningen minskar vikten med flera ton.. De tyngsta generatorerna belastar tornet våldsamt, när det blåser kraftigt. Men om vikten och storleken kan minskas kan vindkraftverken vara motsvarande större. Därför är vägen till större vindkraftverk belagt med neodymiummagneter(Generator/elmotor-specialist Peter Omand Rasmussen, som är lektor på Aalborg Universitet).
Siemens har nyligen med gruvföretaget Lynas (det bolag, som är föremål för protesterna i Malaysia) knytit ett Joint-Ventureavtal för att tillverka neodym-permanentmagneter, som de behöver bl.a. till vindkraftverk. Därmed försäkrar sig Siemens om en långsiktig och stabil tillgång på permanentmagneter.
Siemens har även tecknat ett rekordstort ramavtal på 253 vindkraftverk med Statkraft SCA Vind AB (SSVAB). De första 37 verken installeras i Mörttjärnberget, som är en del av SSVAB:s planerade satsning på 490 vindkraftverk i sju olika parker. De 37 vindkraftverken är (i Sverige) den första ordern på Siemens nya, direktdrivna vindkraftverk SWT-2.3-113, som alltså bygger på neodymanvändande. Med en installerad effekt på 2,3 MW och en rotordiameter på 113 meter är denna nya vindkraftsmodell optimerad för låga till medelhöga vindhastigheter.
Detta med neodymanvändning blir ju en svår etisk-moralisk fråga. Totalmängden neodym till vindkraftverksindustrin är väldigt liten ( men kraftigt ökande) i förhållande till all annan sammanlagd teknisk användning och vi går ju inte precis omkring och mår dåligt för den nya smartphonen eller TV:n. Fast dessa köper vi å andra sidan inte för att ”rädda klimatet”. Och kanske kände vi inte till neodymet (eller ngn. av de andra ”sällsynta jordartsmetallerna” ).
Men ändå: det finns alternativ inom vindindustrin. Man kan använda konventionella verk. Och en dålig ”sak” blir inte bättre för att det finns en massa andra dåliga ”saker”. Kanske skulle man fråga de protesterande människorna i Malaysia? Eller ta ansvar för en egen neodymbrytning?
Och kanske är det just detta, att företag under förevändning att rädda klimatet och miljön använder neodym med konstaterade negativa konsekvenser för just miljön och dessutom människor i tredje värden, som känns så konstigt.
/Tarabrita
