Hösttankar
Tomas Tranströmer får årets Nobelpris i litteratur
APRIL OCH TYSTNAD
Våren ligger öde.
Det sammetsmörka diket
krälar vid min sida
utan spegelbilder.
Det enda som lyser
är gula blommor.
Jag bärs i min skugga
som en fiol
i sin svarta låda.
Det enda jag vill säga
glimmar utom räckhåll
som silvret
hos pantlånaren.
(ur SORGEGONDOLEN 1996)
Mycket har hänt under det gångna året;
Under våren strök månen förbi oss på så nära håll att undergångstankar drabbade en del. Men det gick bra.
Sommaren, den efterlängtade, infann sig slutligen efter en tjurig vår, med värme, blommor
och massor med humlor.
Detta är ett humlebo med alldelens nyfödda humlor.
I Junseles fina djurpark föddes tre unika lejonungar. Två av dem är vita.
Här matas de. Djurparkschefen Ulf Henriksson övervakar.
Framåt hösten var det så dags att dela ut Röåns Miljöpris. Efter prisutdelningen, som finns refererad tidigare, intogs en måltid och kontrasten mot de festligheter, som Tomas Tranströmer och övriga Nobelfestfirare kommer att få uppleva, kunde knappast vara större.
Meta, Thorsten och Christer intar prisutdelningsgalamiddagen ute i regnet på Urkultfestområdet. Det var jättegott och väldigt trevligt. Och det blev av tvingande skäl en väldigt snabb tillställning.
Detta för oss tillbaka till inledningen.
Men……………..Älggårdsbäcken då?
Hur gick överklagandet? Fick sagan ett lyckligt slut?
Nej. Svaret är att vi slåss mot väderkvarnar och vi, som överklagade, fick avslag. Men skam den som ger sig, Det finns högre instanser och Lasele FVO och Älvräddarnas Samorganisation undersöker nu hur vi skall kunna finna gehör hos dessa.
Älggårdsbäcken ett tiotal meter innan den försvinner ned i Vattenfalls
bergkross- och avfallsmassor. Så sorgligt…
/text och bild Tarabrita
