RÖÅN

NordanVind vindkraft AB vill sätta upp 22 vindkraftverk på höjderna norr om Betarsjön. Enligt planerna skall de uppföras på Bodvallberget (8 verk), Kärmsjöhöjden( 4 verk) och Stuguvattenkälen( 10 verk). Ärendet ligger nu hos länsstyrelsens tillståndsmyndighet. En annons i TÅ kommer att meddela länsstyrelsens bedömning. Det gäller alltså att ha ”stenkoll”, om man vill veta vad som pågår. På kommunens hemsida finns ingenting om alla förestående, påbörjade vindkraftsprojekt. Transparensen i dessa frågor är obefintlig. Demokrati??????

Innan Du läser vidare så kan Du kolla på länken nedan så får Du se hur ett fackverk reses till förförisk musik och med tjusiga panoramaglidningar.

”Allting går att sälja med mördande reklam”

 Det är just fackverk,”Eiffeltorn”, som planeras ovan Betarsjön (om jag är rätt informerad)

 http://www.fuhrlaender.de/knowhow/rekord.html

Jaha! Det där såg väl roligt ut. En ”våt dröm” för många gubbar kanske. Kan ju bli spännande att uppleva på plats. MEN: (med risk att låta som Tony Irving)

Ur en rapport från ELFORSK Juli 2010

”Tall towers for large wind turbines. Report from Vindforsk project V-342 Höga torn för vindkraftverk” författad av Engström, Tomas Lyrner, Manouchehr Hassanzadeh, Thomas Stalin, John Johansson

 kan man läsa:

”Till följd av den mycket stora tornbasen får fackverkstorn den lägsta vikten och kostnaden av alla torn. De hittills högsta vindkraftverken har försetts med fackverkstorn. Fördelarna motverkas av nackdelar som kan vara lika stora. Antalet skruvförband i ett fackverkstorn är mycket stort och kräver periodisk tillsyn. De dynamiska egenskaperna är svåra att kontrollera. Vid isbildning kan ispåslaget i extrema fall bli så stort att det hotar vindkraftverkets existens. Egenskaperna med hänsyn till arbetarskydd kan vara tveksamma. Slutligen är de visuella egenskaperna kontroversiella”

Om NordanVind vindkraft AB:

”Vår affärsidé är inte att äga, men att skapa förutsättningar för vindkraft. Det vill säga; söka alla tillstånd som behövs, skaffa markarrendesavtal, göra nödvändiga undersökningar, vindmätningar mm.”(ur protokoll från SAMRÅDSREDOGÖRELSE – PROJEKT KÄRMSJÖN. Samråd med närboende och markägare Junselevallen, Vallencia måndagen den 28 november 2011 kl. 1830)

Vid samrådsmötet framkom även att det verkar bli en ägare till samtliga verk. Jag frågade via telefon exploatören Flodin bl.a. om vem denna köpare är men det ville han inte tala om.

”Så det är hemligt?

Nej se hemligt var det inte men han ville inte tala om vem det var.

”Jamen, då är det ju hemligt.”

Men se det var det inte och det är väl upp till honom hur han definierar ordet  HEMLIGT. Andra människor kan ju ha en annan tolkning.

Angående isbildningsrisken ansåg Flodin (på samrådsmötet) att det bästa är att ha uppvärmda vingar,  för att eliminera nedfallande is och för att slippa produktionsstillestånd. De verk dom avser att sätta upp har en isvarnare på maskinhuset som stoppar verket vid obalans på grund av is och som värmer upp vingarna innan återstart.

 Inom expertisen finns det ännu frågor om hur väl detta fungerar:

“Mycket har gjorts men det återstår fortfarande en lång väg att gå innan isbildning på vindkraftverk är under kontroll”, avslutar meteorolog René Cattin i en rapport :

Icing on Wind Turbines (elforsk report 12:13) 2012

http://winterwind.se/2012/02/%C2%A8for-every-rule-there%E2%80%99s-an-exception-%C2%A8/

 Vidare:

(Utdrag bl.a. ur ett par presentationer vid ”Vintervinds konferens i Piteå 3-4 februari 2010”.)

Göran Ronsten uppgav även, att han tror att problemet med nedisning är underskattat och att nedisningsproblem är mycket svårare på 100 meters höjd än vi har i kraftledningshöjd. Dessutom uppgav Göran Ronsten bl.a. också, att ”andra problem är att isstycken kan lossna och givetvis orsaka skador om människor träffas”.

”Ljudet från vindkraftverken har också en tendens att öka i samband med nedisning.”

Nedisning och avisning är alltså enligt vindkraftsbranschen själv, fortfarande ett olöst problem!

Beträffande kommunens vindbruksplan framkom vid samrådsmötet att det planerade vindkraftsområdet finns med i den reviderade vindkraftsplanen som kommer efter sommaren 2012.

Det var väl bra att få reda på. Vad kommer mer där? Var är informationen till oss andra?

 NordanVind vindkraft AB och VäktarenVind AB (samma ägare, samma upplägg) har många projekt på gång i närheten ex. Ranasjöhöjden, Grönbäcksklippen, Kufloberget, Norra Salsjöhöjden, Isbillen-Kullmyra, Nallkullen och Storberget i Ramsele.

Detta är vad man hittar om man söker på nätet. Hur mycket annat (som man verkligen kan beteckna som HEMLIGT för alla utom explatörerna och Sollefteå kommuns tekniska kontor), som är på gång vet vi ej. Och skall väl inte veta heller, antar jag.

 Om att Lungsjöbor protesterar mot vindkraftverk kan Du läsa på  TÅ:

http://allehanda.se/start/solleftea/1.2571431-lungsjobor-protesterar-mot-vindkraftverk

 Därmed avslutas min miniserie om vindkraft. Våren är på gång och det finns massor att göra.

 Glad Vår!!!!

/Tarabrita

Vindkraftbolagen brukar åberopa klimat- och miljöskäl när de presenterar sina storskaliga vindkraftsatsningar.

Och jag, som var enfaldig nog att tro att deras mål var att berika sig själva och sina aktieägare! 

Därmed inte sagt att deras projekt inte skulle kunna resultera i minskade CO2-utsläpp. Den ohämmade exploateringen resulterar emellertid tyvärr i att många ifrågasätter sin i grunden positiva inställning till vindkraften som en idealisk teknik att utvinna förnyelsebar energi.

Och det var väl ändå inte så här det var tänkt:

För att vinden häromkring skall räcka till och lönsamheten maximeras placeras verken högt i landskapet. De är också höga i sig själva. (Totalhöjden(torn + rotorblad) i Fängsjön-Storsjöhöjden  planeras bli upp emot  220 meter.) Resultatet blir att vårt vackra landskaps åsar och  berg i alltför stor utsträckning kommer att ockuperas av jättevindkraftverk.

 Natur och miljö förstörs därmed här hos oss. I de fall företagen använder kraftverk utan växellådor bidrar de även till förstörd miljö i de områden i tredje världen, där de ”sällsynta jordartsmetallerna”, däribland neodym, utvinns. Ca 95% av de sällsynta jordartsmetallerna utvinns i Kina under förhållanden, som mycket liknar uranbrytning. Kinesernas egna protester hör vi, av naturliga själ, inte mycket av,  men nu sprider sig som en löpeld över jorden protesten – Green Gathering 2.0 –  från Malaysia. Ett australiskt gruvbolag, LYNAS CORPORATION LTD., vill utvinna bl.a. neodym i Kuantanområdet. Förra veckan protesterade tusentals människor där. Man fruktar bl a radioaktiv strålning från torium och uran. Om raffinaderiet trots protesterna tas i bruk blir det ett av de största utanför Kina. För mer information om detta se:

http://savemalaysia-stoplynas.blogspot.se/

Neodym  tillhör gruppen sällsynta jordartsmetaller. Neodym är även en av de viktigaste komponenterna i starka permanentmagneter.  iPhone, TV, USB-minnen och annan modern teknik är starkt beroende av sällsynta jordartsmetaller för att fungera. Vi har säkert alla ngn. neodympryl.

Man uppskattar att mängden neodym i jordskorpan är ungefär 35 mg/kg i medelvärde (pytt-pyttelite) och den förekommer oftast tillsammans med radioaktiva tungmetaller som torium och uran. Bryter man den ena får man automatiskt den andra på köpet 

En undersökning i Kina (Söderström och Höök ) visar att människorna, som bor i närheten av brotten, dör redan vid 50-årsåldern.” Officiella studier visar att det i området finns en signifikant ökning av cancer, benskörhet hos barn samt lungsjukdomar till följd av föroreningar från metallhanteringen jämfört med andra områden. Det enda som går att odla i området kring staden (Baotou) är majs, som är otjänligt som människoföda, men som går att sälja som grisfoder om man undviker att berätta för köparen var majsen är odlad.”

”Kina beslutade förra året att skärpa sina miljönormer. Enligt rapporter i medierna uppfyller Kina inte detta åtagande när det gäller neodym. Vid brytningen och den kemiska separationen av neodym (ND60) från andra bergarter uppkommer mycket giftiga avfallsprodukter. Dessutom frigörs radioaktivt uran och torium som hamnar i grundvattnet efter bearbetningen och således medför långvariga skador för miljön och människorna.”(EU))

Historiskt har den amerikanska Mountain Pass-gruvan dominerat världsproduktionen, men den stängdes år 2002 på grund av miljöförstöring. Tidigare producerades även sällsynta jordartsmetaller från ”tung sand”, bland annat i Australien och Brasilien, men det är inte längre tillåtet på grund av radioaktiviteten.

I Sverige finns en av värdens största förekomster. Tasman Metals Ltd är ett kanadensiskt prospekteringsbolag, som alldeles nyligen hittat denna fyndighet av sällsynta jordartsmetaller norr om Gränna. Bra information om neodym, och andra ”sällsynta jordartsmetaller” finns på:

http://ravarumarknaden.se/rare-earth-metals-sallsynta-jordartsmetaller-ree/

Det finns olika tekniska lösningar i vindkraftverk. De effektivaste anses dock vara så kallade direktdrivna turbiner som inte behöver underhållskrävande växellådor och de är flera ton lättare än konventionella verk. Direktdrivna turbiner använder istället för växellåda kraftiga permanentmagneter innehållandes hundratals kilo neodym / installerad megawatt.

Siemens nyaste direktdrivna vindkraftverk använder cirka 2 ton neodymmagneter i generatorn. Vestas’ motsvarande nyaste vindkraftverk, som är växellådslös och en snabbare roterande generator, behöver bara en tiondel. En dansk forskare anser att det är permanentmagneternas inverkan på kraftverkens tyngd och omfång, som är den viktigast anledningen till användandet av permanentmagneter. Neodymanvändningen minskar vikten med flera ton.. De tyngsta generatorerna belastar tornet våldsamt, när det blåser kraftigt. Men om vikten och storleken kan minskas kan vindkraftverken vara motsvarande större. Därför är vägen till större vindkraftverk belagt med neodymiummagneter(Generator/elmotor-specialist Peter Omand Rasmussen, som är lektor på Aalborg Universitet).

Siemens har nyligen med  gruvföretaget Lynas (det bolag, som är föremål för protesterna i Malaysia) knytit ett Joint-Ventureavtal för att tillverka neodym-permanentmagneter, som de behöver bl.a. till vindkraftverk. Därmed försäkrar sig Siemens om en långsiktig och stabil tillgång på permanentmagneter. 

Siemens har även tecknat ett rekordstort ramavtal på 253 vindkraftverk med Statkraft SCA Vind AB (SSVAB). De första 37 verken installeras i Mörttjärnberget, som är en del av SSVAB:s planerade satsning på 490 vindkraftverk i sju olika parker. De 37 vindkraftverken är (i Sverige) den första ordern på Siemens nya, direktdrivna vindkraftverk SWT-2.3-113, som alltså bygger på neodymanvändande. Med en installerad effekt på 2,3 MW och en rotordiameter på 113 meter är denna nya vindkraftsmodell optimerad för låga till medelhöga vindhastigheter.

Detta med neodymanvändning blir ju en svår etisk-moralisk fråga. Totalmängden neodym till vindkraftverksindustrin är väldigt liten ( men kraftigt ökande) i förhållande till all annan sammanlagd teknisk användning och vi går ju inte precis omkring och mår dåligt för den nya smartphonen eller TV:n. Fast dessa köper vi å andra sidan inte för att ”rädda klimatet”. Och kanske kände vi inte till neodymet (eller ngn. av de andra ”sällsynta jordartsmetallerna” ).

Men ändå: det finns alternativ inom vindindustrin. Man kan använda konventionella verk. Och en dålig ”sak” blir inte bättre för att det finns en massa andra dåliga ”saker”. Kanske skulle man fråga de protesterande människorna i Malaysia? Eller ta ansvar för en egen neodymbrytning?

Och  kanske är det just detta, att företag under förevändning att  rädda klimatet och miljön använder neodym med konstaterade negativa konsekvenser för just miljön och dessutom människor i tredje värden, som känns  så konstigt.

/Tarabrita

Hemma igen! Allt gick bra. Behövde inte kryssa mellan vindkraftsvingar. Men framtiden kan bli tuff.

Tyvärr är det ju så att man måste vara klärvoajant eller tillhöra en Facebook- grupp med tillgång till inside information för att få veta ngt. om de vindkraftsplaner, som görs upp på Sollefteå kommuns tekniska kontor.

Det är höjdlägena, som exploateras nu. Älvarna, skogarna ….nu är det bergens tur. Och det är här vi samlas, vi häxor och påskkärringar. Men vi är långt ifrån ensamma om att uppskatta dessa gynnsamma lägen. Det är här bären finns, när det har varit frost längre ner och det var pga detta fenomen, denna temperaturgradient, som familjen Nilsson började bruka Taråberg i slutet av 1800-talet. Blåbären frös inte alltså kunde man odla. Och Taråberg är endast ett av många exempel. Se även dikten nedan!

Även våra bevingade vänner söker sig hit för att mumsa på bären. Det här är i många fall helt unika biotoper. Hur fullständigt är de inventerade med avseende på biologisk mångfald m.m????

Denna hysteriska vindkraftssatsningen görs ju för att rädda klimatet och därmed miljön.

 Men det kan väl vara någon sans och måtta och vi kan väl få veta vad som är på gång. Eller är det som i dikten nedan att:

 Vad stort sker, det sker tyst.

Närmast i tur i vår närhet står Bodvallberget, Kärmsjöberget och Stuguvattenkälen, Ranasjöhöjden, Grönbäcksklippen och Kufloberget. Men det står många fler på kö.

Odalbonden
av Erik Gustaf Geijer

Må ho, som vill, gå kring världens rund:
vare herre och dräng den det kan!
Men jag står helst på min egen grund
och är helst min egen man.

Mig lockar icke ärans namn.
Hon bor dock i mitt bröst.
Min skörd ej gror i ryktets famn.
Jag skär den lugn var höst.

Den jorden behärskar har tusende ben
och väl tusende armar därtill.
Men svårt är dem röra — min arm är ej sen
att föra ut, vad jag vill.

Jag tror ej böljans falska lopp,
som far förutan ro.
Den fasta jord, hon är mitt hopp,
hon visar evig tro.

Hon närer mig ur sin hulda barm
den tid, som mig ödet gav.
Hon fattar mig säkert, hon håller mig varm,
då jag dör, uti djupan grav.

Ej buller älskar jag och bång.
Vad stort sker, det sker tyst.
Snart märks ej spår av stormens gång,
av blixten, sen den lyst.

Men tyst lägger tiden stund till stund,
och du täljer dock icke hans dar.
Och tyst flyter böljan i havets grund;
fast regnbäcken skrålande far.

Så går ock jag en stilla stig:
man spör om mig ej stort.
Och mina bröder likna mig,
var en uppå sin ort.

Vi reda för landet den närande saft.
Vi föda det — brödet är vårt.
Av oss har det hälsa, av oss har det kraft,
och blöder det — blodet är vårt.

Var plåga har sitt skri för sig,
men hälsan tiger still;
därför man talar ej om mig,
som vore jag ej till.

De väldige härar med skri och med dån
slå riken och byar omkull;
tyst bygga dem bonden och hans son,
som så i blodbestänkt mull.

Mig mycken lärdom ej är tung,
jag vet blott, var är mitt.
Vad rätt är, ger jag Gud och kung
och njuter resten fritt.

De lärde, de rike, de bråka sitt vett
att röna, vars rätt som är god.
Mig ren är den rätt, som man värvt med sin svett
och som man värjt med sitt blod.

Jag går ej stadigt stugan kring;
ty blir mig hågen varm,
jag vandrar upp till Svea ting
med skölden på min arm.

Med mång’ ord talar vår lagman ej
för kungen i allmän sak.
Men kraftigt är allmogens ja eller nej
under vapnens skallande brak.

Och om till krig man uppbåd ger,
så gå vi man ur gård:
där kungen ställer sitt banér,
där drabbar striden hård.

För älskade panten i moders famn,
för fäder, för hem vi slåss.
Och känner ej ryktet vårt dunkla namn,
Sveakonungar känna oss.

— — —

Så sjunger glatt vid sprakande spis
i den kalla vinterkväll
den gamle man uppå bondevis
med söner sin’ i sitt tjäll.

Han sitter och täljer sin ålders stav.
Må hans ätt ej i Sverige se slut!
Väl bondens minne sänks uti grav;
men hans verk varar tiden ut.

 Vilken underbar dikt! Och lång!

 Jag återkommer snarast med en ny vindkraftsreflektion med anledning av att SCA-Statkraft använder Siemens växellådslösa kraftverk på en del ställen och har ett stort ramavtal gällande dessa.  Mer om detta och de aktuella protesterna i Malaysia mot den nu planerade neodymbrytningen följer.

/Tarabrita

Glad Påsk!

Nu bär det snart i väg till Storflöje. Det kan vara skönt att vila sig på sparken ett tag nere vid Tarån.

Tarån

 Vägen följer Tarån, som nu ligger isfri.

Tarån

Vårbäck

Oj, här kommer man inte fram på sparken. En liten yster vårbäck har skurit av vägen. Nu är det kvasten, som gäller för resten av färden.

Sparken på väg hemåt

/Tarabrita