RÖÅN

Artikel ur Nordsverige

Mark- och Miljööverdomstolen ( MÖD) är den instans, som genom att inte meddela prövningstillstånd i Ranasjömålet, slutligen satte stopp för de drabbades förhoppningar. MÖD gick på Mark- och Miljödomstolens (MMDs) linje och godkände därmed den typ av motiveringar med vilka MMD tillät Ranasjö vindindustri.  Nedan återges några sådana ”motiveringar”.

Ur Mark-och Miljödostolens (MMD) dom: (om landskapet)

– Även om omgivningarna på platsen i älvdalen är vackra så uppvisar landskapet inte sådana särskilda särdrag att det ur ett allmänintresse finns anledning att inte medge tillstånd till verksamheten.

-Domstolen gör bedömningen att även om påverkan på utsikten får anses påtaglig överstiger den inte vad en närboende måste tåla i samband med en vindkraftetablering.

-Sammantaget bedömer därför mark- och miljödomstolen, i likhet med MPD att området inte har den karaktär att allmänintresset av att bevara dess landskap överväger det allmänna intresset av att producera miljövänlig energi.

Och vem har bestämt det???? Var stå det preciserat vad de närboende ”måste tåla?

Detta är MMDs subjektiva tyckande. På sådana godtyckliga grunder kan ett unikt Ådalslandskap bedömas och avfärdas. Det finns inga objektiva gränsvärden, inga regler, inga kriterier …bara att detta måste en närboende tåla i samband med en vindkraftsetablering.

”Härefter rätten och packen I eder!”

Varför????????

Ja, den gällande vindplanen, FÖP 2008, kan ju MMD inte åberopa som argument, för enligt den skall inte denna industri få tillstånd. I stället gör MMD egna subjektiva bedömningar.

”Härefter rätten och packen I eder!”, avslutade Karl IX sina brev till sina fogdar. Sammaledes gäller nu hela vägen från regeringen via länsstyrelser och rättsväsendet till de drabbade. Och- inte att förglömma- i högsta grad inom Sollefteå kommun.

Samma typ av ”argumentation” karaktäriserar samtliga delområden i denna dom från MMD, som nu MÖD ställt sig bakom.

MÖD, som inte meddelade prövningstillstånd, behöver inte motivera sitt beslut. Men genom att inte meddela detta prövningstillstånd så har MÖD de facto ställt sig bakom MMDs nonsensmotiveringar, som  i praktiken inskränker sig till ställningstagandet att samtliga Flodins uppgifter stämmer och räcker för att godkänna industriprojektet och att alla de drabbades argument och fakta däremot kan förkastas.

/Tarabrita

“Intresseorganisationen Svensk Vindenergis sammanställning av de inkomna remissvaren är grovt felaktig – svenska kommuner vill ha kvar vindkraftsvetot. Vi har gjort en korrekt sammanställning av svaren, och nu väntar vi på propositionen.”

I en artikel i tidningen Dagens samhälle granskas Vindkraftsbranschens intresseorganisation Svensk Vindenergis “tolkning” av remissvaren angående kommunernas vetorätt mot vindkraft .

“Regeringen har lagt ut frågan på remiss. Svensk Vindenergi har på eget initiativ snabbt gått genom remissvaren. Organisationen skriver i sitt pressmeddelande den 12 december att man har  ”funnit att två tredjedelar av remissinstanserna är positiva eller neutrala till att vetot upphävs enligt myndigheternas förslag.” Resultatet ligger på deras hemsida under rubriken  “Remissvaren ger tydligt stöd för att upphäva vetot“. 

Svensk Vindenergis slutsats är ett skolexempel på “Hur man ljuger med statistik”

Läs hela artikeln här.

/Tarabrita

Byn västerut

Väl uppe från ån på byvägen ser men åt väster Sandlunds hus. Det heter säkert ngt. annat men nu får det duga med detta. Till höger om Sandlunds hus syns Gretas hus och längst bort Görans hus.

Sedan vänder vi oss om och tittar åt andra hållet och vad hittar vi där? Jo, på vänster sida jaktlagets alla hus.

Jaktlagets domäner

Och om vi tittar noga mellan slakteriet och plåtälgen så skymtar “Högströms” ( Där vart det rätt)

Högströms och slakteriet

/Tarabrita

I höstas färdigställdes en hängbro över Röån. Pga snötyngd brast dessvärre nyligen en vajer och nu har hela bron täckts av åvatten, som frusit till is. Det är fara värt att allt ger sig i väg vid vårsmältningen

Vi vänder upp mot byn igen och konstaterar än en gång att Harriet och Kurt bor väldigt vackert ute på nipkanten. Detsamma häller även Ami och Torbjörn.

/Tarabrita

Vindkraftsexploateringen i Sverige verkar inte behöva följa några som helst rättsliga regler.

Normalt i en rättsstat bör väl alla parter i en domstol få göra sin röst hörd och få information om de ställningstaganden en domstol har gjort. Därför förstår man inte hur domstolarna kan döma i vindkraftsmål utan att ge någon motivering till sitt ställningstagande.

När det gäller Ranasjöprojektet så har vi (ett 40-tal boende inom 2 km från snurrorna) i sex år försökt att få ett stopp på byggplanerna av 40 vindsnurror. Vi har inte de ekonomiska resurser som krävs för att ta hjälp av advokater. Det är ett problem som vi delar med många andra i samma situation. Troligtvis är det också därför som domstolarna kan avvisa våra klagomål utan motivering till sina domar.

I vår överklagan till Mark och Miljödomstolen (MMD) i Östersund så blev alla våra synpunkter på ett mycket schematiskt sätt avvisade och man gick helt på sökandens uppgifter.

I vår begäran om prövningsrätt till Svea Hovrätt tog vi upp detta och trodde att de skulle lyssna och motivera sitt ställningstagande och sin dom.  Döm om vår förvåning när vi fick avslag på vår begäran och det fanns INTE ETT ENDA ORD SOM FÖRKLARADE DERAS STÄLLNINGSTAGANDE.

I vår överklagan till MMD sände vi med ett antal förklarande bilagor. På grund av att MMD ignorerade dessa så valde vi i vår uppskovsansökan till Svea Hovrätt att referera till den överklagan vi gjorde till MMD och utvecklade ett antal punkter i den nya överklagan. Förutom detta så skickade ca 40 personer ytterligare in sina personliga skäl till överklagan.

Människorna i byarna nära den planerade vindparken har svikits av domstolsväsendet men också av regionala myndigheter och kanske framför allt av den egna kommunen. Den enda instans som kunnat sätta stopp för detta vansinne var de förtroendevalda i Sollefteå kommunfullmäktige. Men de valde att blunda för mygel och fakta som talade emot. De lyssnade inte på de närboendes farhågor. Den politiska majoriteten är ytterst ansvarig för att vi kommer att få vår vardag trakasserad av buller och blinkande ljus.

Här nedan (bifogad fil)  är vår begäran om prövningsrätt (överklagan) som vi skickade till Svea Hovrätt. I vår skrivning framgår också hur en vindkraftsvänlig kommunledning ”trixar” för att underlätta för den sökande.

Christer Lidén Forsnäs

Överklagan till MMÖD

Läs mer på Snurrigt

Med anledning av att de, som överklagat Mark och Miljödomstolens tillstånd till Ranasjö vindkraftindustrialiseringen, ej erhållit prövningsrätt utan Sollefteå kommuns tillstånd till exploateringen nu blir verklighet har Émile Zola och undertecknad formulerat följande:

Jag anklagar (J’accuse)

Fru ”Före Detta  Kommunalråd!”

Tillåter ni mig, att vaka över Er ära och säga Er, att Er stjärna som hittills strålat med falnande glans, nu  även hotas av den nesligaste, den mest outplånliga bland fläckar?

Men hvilken smutsfläck sätter ej detta avskyvärda exploateringstillstånd på Ert namn – jag vågar säga på hela Er kommunstyrelseorganisation!

Jag hyser ej det minsta tvivel om att sanningen skall triumfera, och jag upprepar ännu en gång med kraft: sanningen håller på att bryta sig fram och intet skall hejda den. Det är först nu, som den egentliga striden begynner, då först nu positionerna är klara: å ena sidan brottslingarna, som utan att följa tillämpliga bestämmelser i PBL och Århuskonventionen förhindra sanningen att komma i dagen, å den andra rättvisans beskyddare, som skola våga, om inte sina liv så i alla fall en betydande del av dem,  för att den en gång skola segra.

Om sanningen begravs i jorden, växer den och får en explosionskraft som låter allt springa i luften, den dagen utbrottet sker.

Man må se väl till att man ej för framtiden bereder en olycka, vars verkningar skall bli fruktansvärda. Men, fru” Före Detta Kommunalråd”, detta brev har blivit långt och det är snart tid att sluta.

Jag anklagar fru Kommunplaneraren för att, knappast  av okunnighet, ha varit en av de djävulska anstiftarna  av detta juridiska brott och för att sedan ha försvarat sitt skändliga verk under fem  års tid genom de mest skamlösa, de mest brottsliga bland intriger; planeringen av storskaliga vindkraftexploateringar i ”utredningsområden”.

Jag anklagar ledamöter i kommunstyrelse och kommunfullmäktige för att ha, åtminstone genom svaghet, gjort sig till medbrottsling i en av Sollefteå kommuns största orättfärdigheter.

Jag anklagar de “sakkunnige” i tekninkutskottet, för att ha gått kapitalisternas och exploatörernas ärende, såvida ej en läkareundersökning förklarar dem vara angripna af en sjukdom i ögonen eller i omdömesförmågan

De personer, jag anklagar, känner jag icke, har undantagsvis sett dem och känner mot dem varken agg eller hat. De är för mig endast inbegreppen av en social illvilja. Och den handling, som jag nu utför, är endast ett revolutionärt medel för att påskynda en explosion af sanningens och rättvisans heliga grundsatser.

Jag har endast en trängtan, nämligen begäret efter ljus i den mänsklighets namn, som lidit så mycket och som har rätt till lyckan. Min ljungande protest är endast ett skri ur djupet af min själ. Må man sålunda våga draga mig inför domstol, på det undersökningen må ske i öppen dag.

Jag är beredd.

Brita Isaksson  (med hjälp av Émile Zola)

Mark och miljööverdomstolen lämnade  INTE ETT ENDA ORD SOM FÖRKLARADE DERAS STÄLLNINGSTAGANDE.

Sverige är ingen rättsstat. De, av Ranasjöindustrialiseringen drabbade, har varit chanslösa från start till mål. De har fört en heroisk kamp för sin och sina grannars miljö, för naturen och för allas vår rätt till detta unika landskap. Men övermakten är för stark; kommunledningen har inte skytt några medel för att driva igenom denna miljöskändning, Länsstyrelsen och domstolar har tillåtit detta utan motivering och regeringen kommer med nya mål, som underliggande instanser uppfattar som klartecken att godkänna alla vindindustrialiseringar.

Lägg därtill att vårt nya kommunalråd är formad av E. Lassen och alltid ställt upp som en pålitlig marionett vid genomdrivandet av Lassens vindkraftindustrier. Gå in på Snurrigt om Du vill läsa om de senaste vindkraftprojekten under Åsa Sjödén.

Flodin lämnar jag därhän denna gång. Det finns gränser för vad jag orkar befatta mig med. Han har mitt djupaste förakt för sin bottenlösa kallsinnighet mot människors lidande.

Mot bakgrund av detta tillstånd drabbas man dessutom av oro över vad vindkraftmaffian kan hitta på härnäst. Finns det några skyddade områden? Hur säkra är skydden  i nya ÖPn för Taråberg-Junsele? Vad finns det för garantier mot nya ”vägledningar”?  Inga alls, så klart. Den ”vägledning”, som beslutades 2013, och som är själva förutsättningen för Ranasjötillståndet kunde väl ingen i sin vildaste fantasi förutspå.   Såklart kan det ske igen.

En sorgens dag är detta. Mina tankar är med er i Fjällsjöälvens dalgång.

/Tarabrita

Berättarkvällar hade vi ofta här i byn när Nicke Sjödin levde och det var då Nicke själv, som höll i dessa möten. Nu har några eldsjälar åter blåst liv i dessa sammankomster. Väldigt bra initiativ av Stig-Ingvar, Britt, Mia m.fl!!

Svante, Roland, Helge, Jonny, Hans och Mia

I går, trettondagen, hade Britt och Hans bjudit in till en sådan berättarkväll och  även ställt i ordning Janssons Frestelse, kaffe och kaka. Det  blev en väldigt trevlig avslutning på julen med många glada skratt. Förhoppningsvis fick Stig-Ingvar svar på en del frågor, som han hade med sig. Det var roligt att höra hans berättelser om att Viklundarna stammade från Gräsmark i närheten av Sunne, Värmland och en massa annat om folk, som bott i den västra delen av byn. För en, som inte har en endaste släkting i byn, är det ändå väldigt intressant och än i dag kan helt “nya” obegripliga dialektala ord dyka upp. I Jerker Sjödins bok “Röåborna” står ju de mesta om byn och om det som ev. fattas kunde Helge, Britt och Stig- Ingvar berätta.

Hans, Mia, Britt och Stig-Ingvar

Janssons Frestelsen var perfekt; krämig och smakrik och alla lät sig väl smaka.

Utanför det hemtrevliga köket härjade, enligt meteorologerna, stormen Cora så det var med viss bävan man gav sig ut i mörkret för en liten bilfärd hem. Men det syntes inga stormspår . Vägen var farbar och inte blåste det speciellt mycket heller. Skönt.

Läs här om våra tidigare berättarkvällar.

Ett stort TACK från

/Tarabrita