Osannolika naturkatastrofer- följderna av ett förändrat klimat- har den senaste tiden inträffat allt närmare oss. Från bl.a. Belgien och Tyskland har de mest fruktansvärda scener via media kommit in i våra vardagsrum.
Men detta kan väl inte hända här?
På begäran av regeringen har SGI och MSB i dagarna färdigställt en handlingsplan för ett föränderligt klimat. Den skall gälla 2021-2025 och innehåller bl.a. en redogörelse med kartor över de 10 svåraste riskområdena i Sverige med de mest komplexa klimatidentifierade områdena gällande ras, skred, erosion och översvämning. 4 olika riskområdena finns med i handlingsplanen. Sollefteå kommuns tre ådalar med Ångermanälven, Faxälven och Fjällsjöälven ingår i planen i Mellersta Norrlandskusten (Riskområde 3 ).
I denna nya handlingsplan står följande gällande riskområdet Mellersta Norrlandskusten:
-Området har en allvarlig hotbild med risker som kommer att öka påtagligt i samband med klimatförändringar. Behov av förebyggande åtgärder föreligger redan idag! Samarbete behövs för att förebygga riskerna! Idag behövs stärkt beredskap och hantering i den fysiska planeringen hur mark/vattentillgången skall används.
Då skall man även veta att ” Konsekvenser av skyfall och erosion längs vattendrag har inte ingått i analyserna på grund av bristande nationellt underlag”. Riskområden (arcgis.com)
Ganska alarmerande. Hur klara alla kraftverksdammar ett extremt skyfall?
Sedan år 2018 är det kommunernas skyldighet att ge sin syn på risker och skador gällande bebyggelse och miljö till följd av ras, skred, erosion mm. Det måste även tillföras konkreta handlingsplaner som går att genomföra för det som gäller MSBs ansvarsområden.
Enligt uppgifter från Sollefteå kommuns ansvarige handläggare av dessa risker i kommunens ådalar är det endast Ångermanälven från Sollefteå stad upp till Åkvisslan-där Fjällsjöälven rinner ut i Ångermanälven – ovanför Näsåker, som är undersökt och karterad. Ingen plan eller kartering är gjord i Fjällsjöälven eller Faxälven, samt ej heller i bifurkationen Vängelälven mellan Faxälven och Fjällsjöälven. I arbetet med dessa handlingsplaner borde det idag även ha varit klart med om och hur man klarar av påverkan samt förbereder sig för ett föränderligt klimat i Sollefteå kommuns intilliggande kommuner/län där dessa älvar har sitt ursprung i fjällområdena.
I dag står vi inför hotet av att i det känsliga landskapet mellan de tre stora älvarna i Sollefteå kommun planeras 3 olika storskaliga VK-områden med totalt 57 vindkraftverk av ”Monsterformat”. Det är Ranasjö, Salsjö och Vabergets vindindustrier, som skall uppföras maximalt olämpligt mitt i Ådalen.
Området har aldrig varit planlagt i kommunen enligt PBL eller MB som ett storskaligt industriområde för vindkraft. Enligt FÖP (Fördjupad översiktsplan) 2008 skulle området endast vara ett s.k. utredningsområde, där man ev. skulle med stöd av en detaljplan kunna tillstyrka 7 verk.
Beträffande Ranasjö och Salsjö saknas helt klimatanalys i de även i övrigt daterade och usla miljökonsekvensbeskrivningarna. Detta är givetvis fullständigt oacceptabelt. Vindindustrialiseringen medför ökad erosion pga alla nya vägar, skogsavverkningar, förstörd markvegetation och sargade myrområden. Vad kan effekten av ett skyfall exempelvis bli i den trånga Fjällsjöälvsdalgången nedanför Ranasjö vindindustri? Hur reagerar de skred- och raskänsliga silt- och lerjordarna i dalgången? Hur sätter vibrationer från ”Monsterverken” olika jordlager i rörelse?
Skrämselpropaganda?????????
Fråga drabbad befolkning i Europa och annorstädes!
Förutom de riktlinjer, som nu tagits fram på regeringens uppdrag, finns tillämplig lagstiftning i MB kap 2 allmänna hänsyn och val av etableringsplatser samt kap 32 §3+§8 ersättningar, skador och i PBL.
Klimatets och ådalarnas betydelse för den bofasta befolkningens samt kommunens behov av odlings- och betesmark, fiske och rekreationsområden, färdvägar mm- finns dokumenterad genom århundradenas olika epoker; här började inlandsisen dra sig tillbaka mot fjällvärlden och detta unika område behöver idag, likaväl som Höga Kustenområdet skyddas i det kommunala, länsstyrelsebaserade samt nationella översiktsplanearbetet.
Monica Blomström, Vallen Junsele
Brita Isaksson, Röån Junsele